Idag serverar jag för ovanlighetens skull ett köttrecept. Jo, jag äter fortfarande kött. Med glädje. Bara mindre än tidigare. Och jag är petigare med ursprunget. Mycket av klimatskäl, i det här landet äter vi för mycket animalier, i andra länder för lite. Min skepsis till jordbruksindustrin i allmänhet och köttindustrin i synnerhet bidrar också. Så på vintern är det rotsaker, baljväxter och gryn som dominerar. Min modell är att att äta veganskt på dagen och vad som helst på kvällen. Äter jag ovego på dagen kompenserar jag det med en extra veganmiddag. En diet med en enda regel är lätt att hålla och jag har blivit en fena på böngrytor och vegopastejer till mackan. Veganmat blir ofta smarrigare och mer spännande än laktovegettariskt eftersom man tvingas tänka till lite. Helt otippat har min Taffel-kollega Anders upptäckt samma sak.
Skälet till att jag nästan bara publicerar vegorecept här är att jag upplever att det är just grön inspiration som läsarna behöver. Och lägger jag upp köttrecept med bra uppfött kött, uppmuntrar jag i praktiken till ätandet av allt kött eftersom det är knepigt och dyrt att handla bra kött. Om ni äter kött vill jag särskilt rekommendera gräskött från Gröna gårdar eller från Gårdssällskapet. Jag måste nog säga att Gröna Gårdar är snäppet vassare smakmässigt, men båda håller en kvalitet skyhögt över de ihjälgasade stackars stycken handeln envisas med att sälja. Dessutom levererar de till dörren, vilket är praktiskt för oss billösa. Charkuterier från Franzéns är en försmak av paradiset. (Det där med sliskig nektar och ambrosia har aldrig lockat mig.)
Om du vill ha superinspiration rekommenderar jag att du går med i Facebook-gruppen Fegvego, med målet att äta mindre och bättre kött. och snart kommer jag att publicera tips om hur du gör den bästa vegolasagnen här på bloggen.
Lisas lista:
- Det här äter jag snart! (Fast i egen version med quinoa.) Kanske redan i morgon. Jag har tofu, mango och avokado hemma och behöver ett avbrott från rotsakerna.
- Jag är sjukskriven. Allt jag skriver är platt och utan lyster. Därför läser jag den här boken. Ett lite stycke in i är jag redan rätt säker på att den kommer på min topp-fem-lista. Alltså en av de fem bästa böcker jag läst alla kategorier. Att jag är torsk på Link är ju ingen nyhet. Språket är så lent, så försåtligt flödande och ändå har det en liten kärvhet. Detaljerna! Åh, alla dessa subtila pusselbitar som betyder allt och inget. Varje novell är ett litet mikrokosmos så förtrollande att jag har tårar i ögonen av ursinne när jag tvingas bort för att orden slutar trots att jag är säker på att berättelsen fortsätter där mellan sidorna utan mig.
- Jag är patologiskt ointresserad av bakning. (Åkejrå, om det innehåller mandel och nötter kan jag göra ett undantag.) Men Petra Villanis blogg 175 grader är jag gräsligt svag för. Petra for president!
-
Juryn överlägger inte längre. Voteringen är avslutad. Palak panir utnämndes världens godaste vegorätt i år också. Här är ett bra recept. Tipsa gärna om din bästa variant i kommentarerna, jag kontrar snart med min. Och eftersom köksgudarna är nådiga finns det panir att köpa på Oriental Supermarket i Hötorgets tunnelbaneuppgång, Sergelarkaden. Nu här det till att folk ska påpeka att det är JÄTTELÄTT att göra panir hemma. Kanske det, men jag vill ha den där speciellt gnissliga, skitskumma konsistensen (på expertspråk kallas kaseinstrukturen core-and-shell) och den får jag aldrig till. När det gäller hemgjord panir är en variant på Paneer Bhurji mitt favvorecept.
