Peter Jägerbro

Peter är Taffels vittne från förskingringen, det vill säga den glömda del av Sverige där man är nära till allt som växer och föds upp men där man ändå inte kan få tag på livsnödvändiga råvaror som griskind och anklever trots bön, hot och mutor.

Inom det kulinariska en lekman, en teknisk fysiker som varje arbetsdag fasar för lunchen vilken vanligtvis innebär slangmatning med våldtagen crossover-husman på närmaste utfodringsanstalt för ingenjörer. En disträ drömmare vars dörr mot det gastronomiska inte bara slogs upp utan sparkades ur sina ramar och föll till marken hundratals meter bort i ett regn av träsplitter vid ett besök på Bon Lloc.

Tilltalas speciellt (och föga ingenjörsmässigt) av mat som tar tid och ibland måste mogna med oförutsägbart slutresultat: syrning, surdeg, långkok och i övrigt vad som helst som fått reduceras till klister under timslång sjudning. Skulle kunna ge en hel del för att få lära sig det nobla hantverket att dra kinesiska nudlar (la mian).

Innehar en fullt påslagen jägar- och samlarhjärna och plockar, äter och drömmer svamp och vilda växter året om. Det är givet att det leder till störningar senare i livet om den första rätt som tillagas på egen hand är en soppa på svinmålla.

Är begåvad med en ressugen, språkkunnig och supersmakande sambo och en lillflicka som tåligt och utan knot smakar på vad som än ställs på bordet. Den gastronomiska framtiden ser ljus ut.

Har katt.