Taffel

Specialkost fungerar i hög grad som en kulturell gemenskap. Arbetskollegor och vänner bygger upp en samhörighet genom att dela matallergier, känsligheter och motvilja mot vissa livsmedel. Men en matöverkänslighet kan också göras till ett vapen mot en arbetsgivare man kanske inte gillar. Det blir ett extra besvär och man visar på att man inte underkastar sig. Det finns också exempel på rena mirakel där människor plötsligt kan tillfriskna från matsjukdomar när maträtten ställs fram på bordet, om den ser god ut; mat som gästen tidigare meddelat att den absolut inte kunde äta.

Covid 19-krigsutbrottet ägde rum torsdag den 12 mars 2020. Sammankomster med fler än 500 personer förbjöds och regeringen uppmanande människor att arbeta hemifrån. I ett trollslag försvann restaurangens marknad. En snabb kris utvecklades. Händelseförloppet var dessutom globalt och simultant. Knappt två veckor senare kom nästa villkor: Förbud mot barhäng, max 50 personer i en folksamling, endast bordsservering, after-ski-partyn bannlystes tillsammans med trängseln vid bufféköerna för att ytterligare begränsa smittspridningen. De få gästerna i matsalarna glesades ut. Varannan stol fri. En social distansering.

Jag hade redan gått och lagt mig men den nyss genombläddrade kokboken följde med mig ner under täcket. Jag började tänka på hummus, som en gör i sängkammaren, och det där sättet att servera utsmetat på tallrik med olika toppingar. Så gott, så trevligt, så oerhört föredömligt att äta med händerna. Vore gott med tomat, granatäpple, persilja, olivolja, rostade pumpafrön och lite hårdstekt lammfärs. Apelsinzest? Apelsinzest.

Vore gott att äta med bröd. Vore såklart godast att göra egen hummus. Har jag inte kikärtor i skåpet? Borde jag egentligen tänka på nåt annat innan jag ska sova?

Jag gick upp och blötlade kikärtor.

Visst har den svenska matkulturen blivit utslätad. Mer global och mindre naturlig. Jag talar förstås om inälvsmaten. Dessa smakfulla livsmedel som följt oss genom årtiotusendena. Varför försvann de? Först på 1990-tal togs de bort från lunchrestaurangerna, sedan från butikernas varudiskar, så från skolorna och nu mest kvar på enstaka finrestauranger, kanske också i en del hem. Den vanligaste levermaten idag är väl leverpastejen. Men varför vill så många tala om att äta insekter och odlat kött i framtiden, när vi har inälvorna?