Min sambo nere i Xátiva påstod att han hatade Barcelona, just eftersom det är en stad full av katalaner. Trots att de delar samma språk finns det en lång tradition av hat emellan Katalonien och Valencia, delvis grundat i att katalanerna alltid velat se på sig själva som lite mer än alla andra, ska ha lite mer självbestämande än alla andra, med fotbollsklubbar som är lite mer klubb än alla andra. I vilket fall som helst så behöver min mindre kära före detta sambo inte oroa sig, det verkar nämligen finnas väldigt få katalaner i Barcelona.
Barcelona är utlänningarnas och till viss del spanjorernas stad, men katalanska hör man sällan på gatorna. Tyska, svenska, engelska, flamländska, spanska, men katalanerna gömmer sig. Det finns så många utlänningar, migranter såväl som turister, att katalanerna blivit utlänningar i sin egen stad. Så nu vet man inte vem som är utlänning, alla eller ingen? Just det är anledningen till att jag har börjat tröttna på stan. Vi ska nog vara ifrån varandra ett tag. Men god mat finns det likaväl gott om.
Det var just det som fick vara fokus för att vända den negativa känslan till något positivt. Ingen koncentrerad fine-dining, inget komplicerat. Jag smög mig in på Albert Adrias Inopia men smög lika snabbt ut igen. Utan att ha funnit något i menyn som frestat mig att stanna. Efter en öl och ett par smakbitar gav jag upp att få något som ens kunnat liknas med ett välkomnande.
Men det finns säkra kort man kan trösta sig med när entusiasmen svalnar. El Quim levererar alltid mitt i la Boqueria. Kronärtskockor, svamp och ett glas cava är vad man skulle kunna kalla en bra start på dagen.
Kvinnan utanför Boquerian ut mot turiststråket är min idol. Jag har aldrig vågat prata med henne. Men på förmiddagarna är det fullsatt med spädgrisar i kylkdisken.
Ja, det är säsong nu. Förbannat gott är det. Recept på en riktigt god Salsa Romesco presenteras inom kort.
Tapac24 är en av mina favoriter. Pulserande tempo, glad stämning, alltid bra service och alltid riktigt god mat. Som exempelvis butifarra morcilla amb ceba, rismatad blodkorv med karamelliserad lök.
Kommentarer
Jag älskar också min intällning, du har ju så rätt. Ska jag skriva ett paellarecept så ska jag givetvis skriva THE paellarecept. Paella kan vara det mest misshandlade begreppet/konceptet/maträtten i svenska matmedvetande, det är i högsta grad oförtjänt.
Älskar din inställning, varför börja sin receptkarriär med ett mediokert paellarecept?
Men NU får du allt ta att tro mig! Paellan kommer en annan dag, men jag skulle aldrig få för mig att inleda ett recept på paella med riset. Det är sjätte ingridiensen i pannan.
Verkar inte bättre :) Två gånger till och med. Om det är som ni säger att det finns en efterfrågan på recept så får man väl i alla fall prova att möta den.
Jag tror det inte förrän jag ser det...dina fingrar kommer att stöta bort tangentbordet när du inleder med "tag tre koppar rundkornigt ris..."
Hörde jag "recept"? ;-)
Arvid: Jag har hört mycket blandat om Inopia. Jag fick iaf ell väldigt tråkigt mottagande så jag kännde inte ens för att ge dem en chans.
Anna B: Inte denna gång men har gjort det tidigare, prisvärd mat. Men kommer återkomma om paella, skulle vilja sticka ut hakan och säga att det mest genuina paellarecept som skrivits på svenska kommer finnas på den här bloggen inom kort. Det kommer samtidigt vara en toksågning av det mesta som kallas paella.
Christofer: Hahahaha, var det så? Berätta mer!
Robin, du beskrev just min resa. Vad ska jag tillägga? :)
Vi var på Inopia ett par gånger när vi var nere förra månaden. Tyckte det var riktigt bra och trevligt.
Provade du vegomaten på Organic Orgasmic i Bouquerian? Väldigt goda wraps, tapas och veganpaella. Damen som stod där var rätt fantastic också i glitterklänning och turban med paljetter. Som om hon gått på nattklubbsbesök 1928 och blivit kvar...
Paella är nog minst lika misshandlat som tacos eller "skånsk kalops" i svensk matkultur. Jag saknar Barcelona, när jag har pengar ska jag bo där, leva på att äta och knarka lite kanske. Kände mig aldrig som en invandrare när jag bodde där en längre period under det glada 90-talet när "Bailando" spelades på varje bar i El Born, man trivdes liksom från början. alla är kompisar i sann kommunist-anarkistisk men ändock konservativ och separatisk anda.
Hatet mellan Valencia och Katalonien påminner mig om "hatet" mellan Halland och övriga Skåneland. Halland är avundsjuka för att Skåne stod ut med att behålla sin suveränitet längre, sin identitet och hade starkare män som skapade bättre fotbollslag. Hur många fotbollslag kommer från Blekinge och Skåne och spelar i Allsvenskan och hur många från Halland? Just det! HBK, får inte kuken till o (...)!
// Ordförande Hallandshatarna
Sidor