Blodgrapehollandaise
Blodgrapehollandaise var ordet. Och även om den inte blev så läckert rosa som jag hoppats så blev det defintivt bloggbart.
Iden kom till oss i form av en vacker blodgrape i ekolådans stora baslåda. Gånger två eftersom något blivit fel i beställningen och vi nu har så mycket grönsaker att vi gott och väl skulle kunna bli veganer tills nästa låda dyker upp.
Men eftersom vi dessutom beställde fisk (ekologisk torskfilé. Gånger två även där.) fick grapefrukten förvandlas till en syrlig och fantastiskt god hollandaise som lade sig som ett silkeslent täcke över den pocherade torsken. Snabbfräst fänkål, huvudsallat och ostronskivling till. Perfekt middag. Och LCHF också, fast det kom vi inte på förrän efteråt.
Blodgrapehollandaise
Receptmakare: Margit Richert
Portioner: 4
Tid: 30 minuter
Enkelt om man bara lärt sig emulgeringens ädla konst. Det är lätt, jag lovar. Ta det piano bara. Jag använder Isobels fenomenala beametod som tycks snudd på omöjligt att misslyckas med.
- 1 blodgrape
- 1 scharlottenlök
- några vitpepparkorn
- 2 msk rödvinsvinäger
- 2 äggulor
- 150-200 g rumstempererat smör i tärningar
- Riv lite av skalet från grapefrukten. En löst packad tesked räcker. Pressa saften ur grapefrukten. Finhacka scharlottenlöken.
- Lägg scharlottenlök, grapesaft och skal i en liten tjockbottnad kastrull tillsammans med vinägern och vitpepparkornen. Låt sjuda långsamt tills det bara är en liten bottenskyla vätska kvar.
- Sila bort lökhacket och pepparkornen. Pressa ordentligt så att du får ut all ljuvlig vätska.
- Häll ned vätskan i kastrullen igen och vispa ned äggulorna.
- Ta fram en större kastrull och fyll den med sjudande vatten.
- Ta 2-3 tärningar smör, släng i dem i den lilla kastrullen och sätt den med botten i det sjudande vattnet. Vispa som en idiot tills smöret smält ned i såsen. Fortsätt med några smörkuber till, sen några till. Och så vidare. Lyft bort kastrullen från vattenbadet då och då så att temperaturen inte blir för hög.
- Har du klena nerver och gillar en lite syrligare sås nöjer du dig med 150 gram smör. Men man kan utan problem mata ned 200 g smör i såsen utan att den spricker. Resultatet blir en tjockare, mildare sås. Det är en smaksak, emn lite macho är det förstås att balansera på emulsionens rand.
- Servera med någon god fisk eller pocherat ägg eller vad du nu gillar att täcka med sås.
Kommentarer
Ha! Och gissa vad jag lagade igår? (great minds think alike)
Bodgrapehollandaise med brynt smör, rostad ingefära och miso. Recept i Sydis snart men det var nog en av mina bästa såser nånsin. Men din mer puristiska ska också testas. Min variant är nog lite overkill till en del sovel/grönsaker.
Ja, din var snäppet mer avancerad. Det låter fantastiskt dock!
Hurra, gud hör bön, här kom det som kanske kan bli ett favoritrecept hos fam mars. Tack! :D
Ja, men så här i dag blir jag ju mycket mer sugen på din! Den där höga rena syran … Varför krångla till det? Min sås räddade dock stekt fryst lax, din är nog godare till vit fin fisk.
Faan, nu måste jag laga hollandaise igen bara för det.
Mikkan: det har all potential att bli en favorit, det var nästan obscent gott.
Lisa: Ja, det blev faktiskt ovanligt lyckat. Den där lilla tungtinglande skalbeskan gav en intressant och mkt trevlig dimension till såsen.
Seså, ut i köket nu!
Juste, måste provas.
Gissar att det även skulle fungera med Anna Billings omskrivna pomeranser.
http://skafferiet.taffel.se/2011/01/30/recept-guacamole-med-pomerans/
Är nu helt besatt av hollandäs. Måste slå ett slag för den här varianten också. Till sparris eller gröna bönor. http://taffel.se/recept/hollandaise-med-brynt-smor-apelsin-och-hasselnotter
Örjan: Pomerans har jag inte hittat i butikerna häromkring, men det vore spännande att testa.
Lisa: smöremulsioner blir ju lätt en besatthet. Klurar just nu på en annan variant. Minns min baconhollandaise som rktigt lyckad också. http://taffel.se/recept/baconhollandaise
åh jösses...
vill ha!
(Nu börjar problemet.. hur i hela friden få fatt i blodgrape mellan fjälltopparna...?)
Vad gott det låter! Jag brukar våga göra hollandaise direkt på spisen och vispa i svalnat smält smör och det skär sig nästan aldrig.
Men oj vad jag blev sugen att experimentera med hollandaise, bacon-varianten låter ju helt underbar den också.
Undrar om det skulle gå att pressa fram saft ur granatäppelkärnor? Om inte annat så till färgsättning.
Fjällmor: sedär en fråga jag inte kan svara på...
Hanna: Ja, det brukar funka för det mesta, men jag har haft ett par skräckupplevelser där såsjäveln skurit sig. Så jag tar det säkra före det osäkra.
Örjan: Det finns ju osötad granatäppeljuice att köpa ibland, det borde ju kunna fungera om man inte pallar att pressa själv.
Hurra, jag hittade pomeranser på ICA Maxi i mitt Tuna. 17.-kg
Kanske blir att jag provar i morgon.
nyss hemma från en tur på ICA och jag hittade pomerans jag med. Hurra!
kan man chocka kroppen med för mycket grape?
inne i en manisk grapeperiod. passar förträffligt till så mycket mer än man tror.
men en kväll till va? såsen måste ju prövas!
lycklig: faktiskt är det inte nyttigt med en massa grapefrukt om man medicinerar samtidigt eftersom det är något ämne i grapefrukten som ställer sig först i kön till levern vilket gör att andra mediciner inte bryts ned i den takt de ska, vilket kan ge otrevliga följder. Benzo-knarkare använder det tydligen flitigt får att få mesta möjliga effekt av sina surt förvärvade piller.
¨
Alltså grapefrukt med måtta, ok?
Anna B: Ja, den verkar fantastisk, måste testa någon gång!
... då får väl jag ta och tipsa om min lyckade lime/wasabi-hollandaise när vi ändå är inne på det spåret: http://skafferiet.taffel.se/2010/01/21/hollandaisejaponaise/
man kan alltså bli tillfälligt lycklig på detta vackra, ljusrosa kött?!
men som den oftast sansade dam jag numera är får det bli ett par dagar utan. tills dess lever jag väl på Annas lime/wasabi (vill INTE veta vad som händer med organen då)
ja, men bara om du kombinerar det med något lyckliggivande som lugnande eller vissa sömntabletter. Annars sliter det mest på kroppen.
Och japonäsen kan du nog äta utan samvetskval!
Jag trodde pomerans var ursprungsfrukt med korsningar till clementiner, satsumas osv.
Nu har jag googlat. Snacka om att ha fel.
Örjan: att ha fel är en mycket bra början till att lära sig något.
"att ha fel är en mycket bra början till att lära sig något."
du är så klok att jag smäller av!
(och maken ska ner till civilisationen i dagarna, ska försöka få honom att känna igen en blodgrape tills dess ;-) )
Haha, så klokt vad det nog inte, snarare en plattityd. Men tack! Och lycka till med blodgrapen! (maken kom en gång hem m ingefära istf pepparrot. Då blev jag lack.)
Hur smakade det med hollandaisen och ostronskivlingen ihop? Har lite svårt att föreställa mig svamp och grapefrukt, kanske är jag fyrkantig..!
Varför jag frågar är för att jag blivit besatt av att prova "din" hollandaise till marulken i mitt kylskåp som skriker efter att få ätas och kan inte riktigt bestämma tillbehör. Har både fänkål och ostronskivling hemma, av en slump. Min princip är ofta fet sås=lätta "tillbehör" till såsen..! Sparris älskar jag men är det riktigt ok nu, lite fantasilöst också kanske... Å andra sidan kommer blodgrapen från USA...
Catta: Ostronskivlingen är så pass mild i smaken att den fungerar fint till det mesta, och grapefrukthollandaisen var inget undantag.
Men annars skulle jag kunna tänka mig... tja, jag vet inte. Det står helt still i huvudet faktiskt, fredag kväll som det är. Ledsen att inte kunna vara mer behjälplig än så. Hoppas du kommer på något bra.
Ingen fara, tänkte bara om du hade något på lut. Märkte att ostronskivlingen inte mådde så bra så nu finns det bara fänkål kvar..!
Inte meningen att trötta ut en fredagstrött hjärna ytterligare! Ha en skön kväll!
Sidor