Broms Catering
Min idé om den bästa sortens restaurang ser ut ungefär såhär: Man befinner sig i låt säga Frankrike eller Italien. Någon har hört talas om en restaurang långt ute i ingenstans. Man kör och kör och kör tills stämningen i bilen blivit osäker och eländig. Precis då svänger man in framför en gammal lada och går ur. Bakom ladan har någon kastat ut lite stolar och bord och skräp som ingen orkat köra till tippen. Mitt i bråten står en vresig gumma framför en spis och steker och svär. Man sätter sig ner och får vin serverat i gamla repiga Duralexglas. Sedan, utan att man fått titta på någon meny, utan att man fått beställa, kommer maten. Man vet inte riktigt vad det är för mat, men det är brun, den är riklig och den är så god att det hettar i örsnibbarna, så tårarna rinner. Man äter och äter, dricker och äter och tänker att hela livet varit en enda lång resa för att komma fram till just det här ögonblicket, just den här känslan, just den här lortiga gumman.
Okej, det här är bara en idé, en vision, en rökpuff. Jag kommer kanske aldrig hitta den där gumman. Men tills den dag det händer så har jag i alla fall Anna Bauer på Broms Catering, en brunögd matgudinna i bländvitt förkläde och hennes lilla cateringfirma som ligger inrymd i ett garage i villaförorten Bromma i Stockholm. Idag och imorgon kan man ta sig ut till Bromma, titta på hur de rika bor, ta plats i ett orientaliskt tält utanför garaget och äta asiatiska smårätter som om det inte finns någon morgondag. Om du kan – gör det. Tillfället kommer kanske aldrig åter.
Kommentarer
Åh gud, jag fick en tår i ögat av den beskrivningen.
Som nybliven köttätare tänker jag fira in hösten med Julia Childs boeuf bourguignon. Kan bli en väldigt brun och skrämmande upplevelse, men man vet aldrig om det bara är barnet i magen som vill ha kött och då får jag ju passa på!
Skulle inte förvåna mig om det inom några år finns en restaurang med likartat koncept vid Omberg.
Inte med en gumma vid spisen, utan en ung ambitiös kock.
Krogens namn?
Tryne till Knorr
I bergen ovanför Gardasjön, Monte Baldo, finns den. Intill en sedan länge nedlagd linbana. Tyvärr finns det ingen annan vägbeskrivning än att man kör upp i bergen vid Garda och sedan norrut. Risotton var från himlen.
Jag visste det!
Jag är ett orakel.
vaddå kan jag göra det? åka dit och äta mat bara sådär?
Ja. Men boka bord! Det finns inte så många. 08-26 37 10.
Jag var på en sådan restaurang en gång i franska Jura, någonstans utanför Lons-le-Saunier. Jag skulle tyvärr aldrig hitta tillbaka till den igen (och det var sisådär 20 år sedan, så den finns nog inte kvar). Det var en fantastisk upplevelse.
Åh!
På Amorgos i Grekland var det just så i en by, rättare sagt två hus längs byvägen. Vi parkade vespan, urhungriga och svettiga, gick och knackade fram något om mat på bräckt engelska och visades av den gamla, men inte vresiga, gumman in i köket där hon viftade undan några flugor och öppnade det minimala kylskåpet. Där låg på ett fat, ett styck rå fisk, ett styck rå köttbit, file av något slag. Välj, viftade gumman. Sim sim eller mu, mu?
Vi valde mu och den var himmelsk när den kom ut på fatet, liksom salladen, oliverna, fetan. De rena, enkla, goda smakerna som låter som en klyscha men som verkligen är sant. Svetten som långsamt torkade i skuggan mot husväggen. Gott vatten, god öl. God vila. En sådan gumma hittar man inte här, tänker jag. Öppnar någon kylen och säger mu eller sim kommer väl hälsovårdsmyndigheten.
Tack för att du påminde mig, Lotta!
Här kommer ett nödrop från norrlandsskogarna!
Jag fick besök av svärföräldrarna och vad hade de med sig, tror ni? TVÅ SÄCKAR RÖDBETOR. Här talar vi massiva mängder, inga småpåsar inte. Så jag ruttnade ihop i en lite nhoppös hög på klinker golvet och tänkte "vem vem vem kan jag vända mig till för att få recept på vad som helst med rödbetor?" Jo...allas vår egen husgud - hemmafrun!
Så snälla, uppfinningsrika, bedårande lilla uppenbarelse - rädda mig från rödbetsdöden!
Inga problem hjärtat. Rätt förvarade, dvs torrt och svalt, klarar sig rödbetor länge.
Vill du ändå börja nöta på överflödet föreslår jag att du gör en jättesats borstj. Stek en msk mörkt senapsfrö i smör tills det poppar, tillsätt massor med hackad lök och vitlök och svetta genomskinlig på lägre värme. I med grovt rivna rödbetor, en burk hela tomater, en stor tärnad potatis, lagerblad, kanske lite vitkål och gärna röd paprika om du har, samt buljong. Smaka av med svartpeppar, pressad citronsaft och -zest, finhackade eller torkade örter t ex mynta, basilika och persilja. Servera med stora klickar matyoghurt blandad med smulad chèvre.
Ät tills ni tröttnad och frys in resten i praktiska portionsförpackningar. Sommar på burk.
En annan favorit (jag brukar iofs helst använda gul- eller polkabetor eftersom de färgar mindre), är en enkel pasta med betor:
Rosta en näve pumpafrön i torr panna tills de sväller och blir bruna. Ställ åt sidan.
Riv zesten av en ekologisk citron, och pressa ur saften. Gör en dressing på citronsaft och -zest, olivolja, svartpeppar.
Riv en massa parmesan/pecorino fint.
Koka rödbetorna mjuka. Koka vanliga pasta (jag använder jämt spaghetti, men gissar att penne skulle fungera bättre). Skala och klyfta de kokta rödbetorna och håll varma. Dressa pastan i dressingen. Släng på rödbetor, parmesan och pumpafrön. Ät och njut.
E
Rebecca heter jag och jag jobbar på TV-produktionsbolaget Mastiff i Stockholm.
Jag läste din blogg och kände att jag ville kontakta dig direkt!
Vi håller på med TV 4:s stora satsning ny till hösten där vi söker familjer över hela sverige som är härliga, snackiga, men främst som sticker ut lite med sin livsstil och som skulle vilja vara med på TV.
Programmet kommer heta "mamma byter bo" och går ut på att mammorna i programmet får pröva på hur det är att leva en annan spännande livsstil under 8 dagar. Det är ett familjeunderhållningsprogram som alla i familjen ska kunna titta på.
Om det är så att du skulle vara intresserad och vilja veta mer så kontakta mig snarast. Och om du inte är intresserad men känner andra familjer så vore det toppen om du vidarebefodrar mailet till dem.
Vi hörs!
Vänligen,
Rebecca Rusz
Åh tack snälla! vad vore väl världen utan en hemmafru i laptoppen!
Marielle – jag blev väldigt sugen på borstj helt plötsligt och fick en liten idé som jag vill prova. Återkommer med ett riktigt recept!
Om någon här i församlingen känner för ett litet äventyr/alltid velat bli folkkär och verkar vara den Rebecca på Mastiff söker – ta chansen! Själv ska jag koka brunsås på SVT och är därmed helt inaktuell.
Borstj med citrus och chèvre
2 stjärnanis
4 kryddnejlikor
50 g smör
2 gula lökar
3 vitlöksklyftor
3 rödbetor
2 potatisar, fast typ
½ huvud spetskål
1 burk krossad tomat
2 röda paprikor
1 citron
1 apelsin
1 ½ l mörk oxbuljong (3 tärningar/msk konc fond + vatten)
svartpeppar
granatäpplekärnor (frivilligt)
Till servering:
2 dl matyoghurt (10% fett)
150 g chèvre
Stöt stjärnanis och kryddnejlikor till fint pulver i en mortel. Hacka löken fint och vitlöken finare. Ta fram en gryta och fräs lök och kryddor i smöret på medelvärme, gärna upp till 10 minuter.
Skala och riv rödbetorna fint. Skala och tärna potatisen. Strimla kålen nålfint. Tärna paprikan. Tvätta och riv zesten (det yttersta gula) av citronen och pressa ur saften. Använd potatisskalare och skala av det yttersta orangea skalhöljet av den tvättade apelsinen – helst i en enda lång bit (så att den enkelt kan fiskas upp före servering). Pressa ur saften.
Tillsätt allt till grytan och låt puttra på låg värme, ca 30 minuter. Smaka av med salt och massor med nymalen svartpeppar.
Smula kantfri chèvre och rör ihop. Servera klickvis i varje soppskål. Strö över granatäpplekärnor. Ät med bröd.
Borstj? Det är väl en jättebra idé men ska den inte inehålla lite björn eller varg - för att liksom mätta ordentligt?
Eller för någonstans i helvete - inte vara vegetarisk? njae, den är ju inte vegan med oxfond.. nä, men den är fan inte på riktigt heller om det inte är stora döda kött stycken i den!
*går och köper ett granatäpple*
Köper granatäpple? Såhär dags?
Det kan vara kött i en borstj (men det måste inte) och jag är ju som vanligt dålig på att göra som man ska. Apelsin, anis och kryddnejlika tror jag inte heller ingår i den vanliga uppställningen.
Skulle det vara så att jag hade en bit fin högrev – tillagad ungefär som Lisas i gjutjärnsgryta i ugnen – hade jag hoppat över granatäpplet och haft i den istället. Och bytt chèvreyoghurtgrejen mot crème fraiche i klassisk stil.
Tack alla, för era härliga restaurangminnen! Det blir alldeles varmt i hjärtat när jag läser om era minnen och förbannar att jag inte kollade in bloggen tidigare så att jag hann dinera hos de rika och fina i helgen.
Och tack Lotta, för att du ska koka mer brunsås! Vi sätter oss framför teven och väntar. Behöver vi vänta länge? Fixar snacks så länge.
Eller hur!
Man får vänta jättelänge – säsong två går upp om ganska exakt ett år. Men vilken säsong det kommer bli!
men lotta, synd att du just lämnat skåne.
du måste ju komma till LYCKLIG! som ligger på landet, i en lada utanför Båstad. jag är inte tandlös, och sopar inte terassen i städrock varje dag. men jag fantiserar om det livet och gör så gott jag kan.står bland rena grytor som jag låtsas är rostiga.
www.lyckligibastad.se
p.s du är en av mina idoler!
Sidor