Det finns så många oskrivna regler och lagar när det gäller mat. Konservativa regler som bestämmer hur saker och ting SKA ätas. Jag har aldrig varit speciellt bra på att följa regler gällande svensk husmanskost, mest för att jag inte känt till dem och inte uppfostrats i traditionerna. Jag menar, första kräftskivan jag var på så hade jag med mej cajunkryddade kräftor - inte dillvarianten...

På ett julbord ser jag gärna tzatziki som matchar köttbullarna perfekt,  köttbullar blir för övrigt otroligt goda om man blandar digestivkex i köttsmeten iställer för ströbröd och fetaost i rödbetssalladen är en höjdare. På midsommar smiter jag gärna in lite hummus till grillat kött och när peston var som populärast var rödpestosill riktigt gott.

Kalla mej galen, men jag har svårt att förstå de konservativa traditioner som tar över varje högtid. Visst, ibland vill man att allt ska smaka som det alltid gjort.

Men oftast är det skojigare att se om det går att göra maten bättre med mer kryddor, mer sting, saftigare kött, syrligare fisk. Nån dag ska jag till och med våga mej på att pröva den bisarra skinkan Nigella tillagade genom att koka den i Coca Cola...

 "Varför äter man sylt till köttbullar? Det sägs att man är vad man äter. Så vad är man när man äter kött, brunsås, potatis... och sylt? Det kan ingen riktigt förklara. Man bara gör det för att man alltid har gjort det. Man har lärt sig att det är gott. Det är kultur."

Ur boken Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari