Drömpizza med färska fikon, mozzarella och rosmarin
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"10165","attributes":{"class":"media-image aligncenter size-full wp-image-574","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"501","height":"735","title":"fikonapa_MG_8407","alt":"fikonapa_MG_8407"}}]]Jag inte låta bli att dra på munnen åt att vi ständigt återkommer till vissa kök under vissa årstider. Just nu, när sommaren definitivt tagit farväl, är det åter de italienska smakerna som lockar mest att låna in. Till de sista tomaterna, till paprikorna, till löken, squashen och svampen ger de en hoppfull förlängning av säsongen och är så där lagom mustiga, utan att för den sakens skull gå händelserna i förväg och påminna om den kommande vinterns grytor.
De sista tomaterna för säsongen är skördade och i veckan kom turen till fikonen i växthuset. Jag har tidigare skrivit om vårt fikonträd, och min förhoppning var att skörden skulle öka år efter år. Så har inte riktigt skett - förra sommaren var så solfattig att knappt några fikon ville mogna fram och den skrumpna, gröna karten föll till marken - och jag började fundera på om det verkligen var så smart att låta fikonet suga vatten själv ur jorden, kanske rotsystemet växt sig för starkt och inverkat menligt på fruktsättningen? Eller var det makens skoningslösa beskärning?
Det där tjafset har vi i och för sig varje år, och även om jag tycker att han tar i lite väl mycket så är det säkerligen hans förtjänst att vi fortfarande får plats att sitta i växthuset. Nu var jag i stället inne på att vi skulle slita upp fikonträdet och ansa rotsystemet innan vi stoppade tillbaka det igen så att det satte mer frukt. Det var bara det att ingen av oss orkade det innan trädet ånyo satte fart i våras, så saken fick bero och trädet svarade med att sätta en massa fikonkart under försommaren. De sista mognade fram nu i början av september och hängde tunga och köttiga från grenarna. Vi åt ett par färska och de var väl värda att vänta på.
Men vad då göra, förutom att mumsa färska och baka av kryssade som små puddingar till vaniljglass? Jag beslöt mig för att med detta syndiga överdåd äntligen baka min drömpizza: pizza fighi. Utan prosciutto (som annars är en klassisk kombo) med med mozzarella och rosmarin. Det är alltså en bianca-typ av pizza, som det heter när den tillagats utan tomatsås som grund och enbart bottnats med mozzarella. Osten jag hade var det inget märkvärdigt med alls: fulmozzarella på rulle som blivit kvar efter att vi smällt ihop några hundra mackor till barnens simklubb för någon vecka sedan.
Kanske jag borde ringla honung eller balsamicoreduktion över? Nej, när fikonen smälte i ugnen utvecklade de en fantastisk sötma och en kanelartad ton som verkligen inte behövde förstärkas. Med perfekta råvaror behövs inga tricks - det italienska kökets allra starkaste trumfkort.
Och för den som inget fikonträd har: de turkiska, färska fikonen är fortfarande i säsong och går för fyndpris just nu. Du får tre eller fyra stycken för runt en tia.
Italien förresten ... i mitten av oktober ska jag till Toscana och göra ett matjobb med bästa Ilva Beretta bakom kameran!Vi har redan pratat en massa i telefon och det ska bli oerhört roligt. Har ni av någon outgrundlig anledning inte besökt hennes blogg Lucullian Delights är det sannerligen på tiden![[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"10167","attributes":{"class":"media-image aligncenter size-full wp-image-576","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"501","height":"704","title":"fikonpizza_webb_MG_8490","alt":"fikonpizza_webb_MG_8490"}}]]
Fikonpizza med rosmarin & mozzarella
Receptmakare: Anna Billing
Portioner: 4 pizzor
Tid: 40 min jäsning + ca 10 minuter per pizza
Pizzadegreceptet är en kortvariant på detta längre recept. Mörkret föll och alla var vrålhungriga så det fick gå undan. Gjorde en fin pizza med karljohansvamp, tomat, scamorza och oregano också, men den bilden blev om möjligt ännu suddigare än fikonpizzan ovan och får stanna på skisstadiet.
- 10-12 färska fikon
- 400 g mozzarella (buffelmozza så klart bäst, men helt ok med billig i detta fall)
- Färsk rosmarin
- Rucola till servering
- Deg:
- 6 dl vetemjök special
- 2 dl durummjöl
- 3 dl fingervarmt vatten
- 1/2 pkt jäst
- 1 1/2 tsk salt
- 1 tsk strösocker
- 2 msk olivolja
- extra mjöl till utbakning
- Mät upp och sikta mjölsorterna genom en sil i en bunke. Lös upp jästen med sockret, saltet, oljan och ljummet vatten i en annan bunke.
- Rör ner mjölet i degvätskan i cirkelrörelser med en trägaffel. Fortsätt sedan knåda ihop degen tills den är fast och smidig. Olja in degen och låt den jäsa i bunken under plastfilm i rumstemperatur cirka 40 minuter.
- Ställ in ugnen på 250 grader. Har du ingen baksten så kan du värma plåten i ugnen och baka ut pizzorna på separata bakplåtspappersark, så får du bättre skorpa undertill.
- Riv mozzarellan och strö ut i jämnt lager (kanterna fria som vanligt). Skiva fikonen tunt, strimla kantbitarna och bred ut ovanpå osten. Strö över färsk rosmarin. Grädda i mitten av ugnen i åtta - tio minuter, eller tills kanterna ser färdiga ut, men pass på så inte fikonen blir överbakade. Toppa gärna med en ruska rucola vid servering.
Kommentarer
Men åååååååh va gott!!! Måste bli en sån till helgen.Dina texter kan förmodligen göra mig sugen på vad som helst.
Tackar! Hemköp hade urbilliga turkiska, såg jag idag när jag fiskade upp lite pasta till kvällsmaten. Men jag skulle nog hellre satsa på Råbytorps ...
Så otroligt gott! Mina föräldrar har också fikonträd, dock inte i växthus, men mot en vägg i söderläge så de trivs bra där med. Ska verkligen se till att åka hemåt i september i framtiden så jag inte missar all skörd... :)
Bra plan! Då måste det vara små söta bornholmerfikon som kan växa på friland?
Åh, så vackert! Kan tänka mig att det även vore svingott tilltugg till ett glas av något slag! Måste testa!!!
Det tror jag med! Har man riktigt bråttom med det där glaset kan man ju byta pizzadeg mot färdig smördeg.
Sidor