En synnerligen lyckad och synnerligen misslyckad middag samtidigt
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8164","attributes":{"class":"media-image alignnone size-medium wp-image-938","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"300","height":"224","alt":"laxmiddag"}}]]
I morgon skulle vi ha fått middagsbesök av en av de snyggaste, smartaste och trevligaste unga liberalerna i landet. Han skulle leka med lilla S tågbana, bråka med mig om saker jag tänkt för min nya bok och på det stora hela förgylla vår tillvaro. Sen blev han sjuk. Och sen blev det ännu mer synd om honom.
Vi hade nämligen redan inhandlat en del av ingredienserna för morgondagens middag och bestämde oss i postdagisstressen i eftermiddags att använda dem i dag i stället. Salmalaxen låg där så lockande och vi hade ingen energi över. Trodde vi alltså, för när vi väl hade insett att det dessutom stod trekvarts flaska petit chablis i kylen började vi hacka och ordna med det som till slut blev det här årets kanske godaste middag. En helt vanligt tisdag. Förlåt Adam, jag lovar att försöka fixa något lika gott när du är frisk igen!
Rödbetor skalades och lades i het ugn med olivolja. Julklappen från konsultfirman på ett halvt kilo sudtyrolerspeck i helbit plockades äntligen fram och ett par rejäla skivor skars till små små kuber. Jag vispade till Lisas caesarcrème men struntade i yoghurten och hade i mindre sardeller och toppade med ca 1 msk färskpressad pomerans i stället för citron. Det blev så gott att jag snart har ätit upp alltihop och måste lägga mig ner på golvet. Den ljuvliga pomeransen råkar vara i säsong och jag råkade ha köpt några stycken på Daglivs häromdagen, den smakar lite som apelsin fast med syran från citron men med lite mer bitterhet. Himmelskt! Speckkuberna frästes som i Lisas recept. Laxen delades upp i tre delar (eller egentligen fyra eftersom lilla S tiggde till sig ungefär en fjärdel av paketet rått direkt från skärbrädan), en tredjedel skivades tunt för servering helrått, en tredjedel lades i hel bit i superhet panna och fick en minut på varje sida i resterna av speckfettet och skars därefter i liknande skivor. Den sista tredjedelen blev till det här busenkla men vansinnesbra receptet:
Salmalax med pomerans
Receptmakare: Isobel Hadley-Kamptz
Portioner: 2
Tid: 15 minuter
Det är pomeranssäsong nu i januari och då detta faktiskt är en av få frukter som faktiskt bara finns under en kort period försöker jag äta så mycket som möjligt av den då.
- 130 g salmalax (eller annan fin superfärsk lax)
- 1 pomerans
- Skiva laxen i tunna skivor och dela i mindre bitar. Lägg i en fin skål.
- Riv ca hälften av pomeranskalet över laxen med vasst fint rivjärn (Microplane överlägset)
- Segmentera pomeransen över. Detta görs enklast som följer:
- Skär med en vass kniv av skalet så att allt det vita också följer med. Skär med kniven ur klyftorna mellan hinnorna, det kommer finnas mycket kärnor men de plockar man bort med fingrarna efter hand. Pressa det sista av saften ur pomeranskadavret när alla klyftor är urskurna. Vänd runt lite.
- Servera.
Kommentarer
Ååååhhhhh südtyroler späck!!!!
Den laxen måste testas, det vattnas redan i munnen! Jag frossar också i pomerans nu när det är säsong och brukar bland annat laga ett ganska persiskt recept: http://exkursioner.taffel.se/taffel/2010/03/22/nowruzinspiration-lax-med... <- Jag brukar riva lite skal över också.
Sidor