Jag har precis rensat ohyggliga mängder röda vinbär från kvistar och blad. Mina fingertoppar är alldeles skrumpna. Men det var det värt för nu har jag en rumtopf på lagring.

Och under rensningsprocessen har jag mest myst i soffan och glott på den urusla rysaren House of wax och skrämt upp mej själv samtidigt som jag sitter med fingarna i "syltburken".

Egentligen gjordes själva grovjobbet av mammie som plockat två gigantiska lådor vinbär åt oss. Jag gjorde bara glidarjobbet egentligen. Eller ja, Olle blir väl största glidaren som också kommer få äta utan att slita. Fast det är han värd.

Färska bär varvade med socker i en rejäl glasburk. Tätt packat. Fyll på med rom. Låt stå kallt och mörkt i minst fyra veckor, men helst inte längre än ett halvår. Sen är det bara att njuta.

Det bästa är egentligen, om man ska vara petnoga, när man fyller på med de färska bär och frukter man snubblar över då och då. Lager på lager av olika solmogna frukter. Men tålamod är inte min starka sida...