Konsten att äta ostbågar
Jag är en ostbågeexpert. Jag älskar ostbågar.
Nu får du fnysa om du vill. Och säga saker som att det luktar svettiga fötter.
Då förstår du inte. Då är du inte ostbågekonessör. Att äta ostbågar är komplicerade saker.
Du köper en påse.
Du öppnar den.
Sen ställer du in den i ett skåp.
Ostbågar är nämligen som ett fint vin. De behöver luftas - drygt en halv dag.
Sen har de en aningen diskret seg konsistens och inte lika frätande lukt.
Goda ostbågar är en konst.
Det borde restaurang Franzén/Lindeberg veta.
De gjorde sina ostbågar med alla konstens regler.
Ändå smakade ostbågarna nästan ingenting.
Eller för att citera DN:s Krogkommission:
"Till vår stora glädje kan vi konstatera att Frantzén/Lindeberg experimenterade färdigt innan de spikade menyn och började ta emot fullt betalande gäster.
Undantaget är de inledande ostbågarna som smakar friterad fläsksvål
- trots att det ligger ett helt forskningsprojekt bakom snackspåsen."