Jag har en obstinat och irrationell fäbless för viner av en av världens mest utskällda druvor: Viura. Viura är druvan som genom byråkratins irrvägar blivt Riojas officiella vitvinsdruva eftersom den skvätts i rödvinet. För mig har de modernare, mindre ekade viuravarianterna en nostalgisk doft av midsommarblomster.

Idag var jag på pressträff för Rioja. De presenterade statistik.  Den visade att antalet som spontant uppgav att de kände till Viura var lika stort som antalet personer som trodde att Rioja låg i Finland.

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med detta men inser att jag kommer att få arbeta i motvind om jag skulle försöka göra viura-viner till en hit.