Jag har olust. Skulle ha skrivit en kul grej om ostron och whisky. Båda delarna är inköpta när tröttheten tar mig. En förkylning som legat och grott i flera veckor kryper ner i halsen. Jag fryser och är trött, in i märgen trött. Det går bara inte att väcka livsandarna, kroppen vill inte ha ostron. Jag har inte lust, bara olust. Whisky däremot kan jag tänka mig. Min gamla husläkare, sedan några år pensionerad, rekommenderade det en gång. Gå hem och ta en whisky, sa han, det kanske inte hjälper men det blir roligare. Hot whisky har jag själv rekommenderat mig många gånger. En skiva citron. Fem kryddnejlikor instuckna i kanten. En rejäl sked honung. En trea whisky och så hett vatten över. Rör om. Låt stå och dra en liten stund, drick sedan i stora klunkar och gå till sängs. Så får det alltså bli, tänker jag. Ett sista desperat försök att avliva vem det nu är som bosatt sig i min halsgrop. Då upptäcker jag att jag inte har honung. Hur fan kan jag inte ha honung. Misstänker starkt tedrickande tonåring men orkar inte bråka. Surar lite i min ensamhet istället och tar vit sirap. Ingen citron ligger och väntar i fruktskålen, dock en ledsen lime. Den får duga, kvällen är ändå förstörd. Ingefära är bra, några skivor, många skivor. Nu ska invasionsstyrkan få se på moteld. Trean får bli en fyra, min själ å dar. Och så en kanelstång. Nu ska jag gå och lägga mig, kanske inte botad men roligare.
Hot whisky original:
1 skiva citron
5 kryddnejlikor
1 msk honung
3 cl snäll orökig whisky
C:a 1 dl hett vatten.
Hot whisky, upphottad:
1 skiva lime
5 kryddnejlikor
1 msk vit sirap
5 skivor färsk ingefära
1 kanelstång
4 cl snäll orökig whisky
c:a 1 dl hett vatten