En möjlig kris i livsmedelsförsörjningen har dykt upp som ett diskussionsämne efter att Tyskland nu rekommenderat sina invånare att lagra mat och vatten för tio dagars kollapsat livsmedelssystem. Här i Sverige nöjer sig myndigheterna med att förorda att man ska ha mat och 20 liter vatten hemma för att klara tre dagars kris med stängda livsmedelsbutiker och ett icke fungerande vattensystem. Det här inte något nytt utan tillämpas redan i hög grad av alla som bor på landsbygden och är vana vid både strömavbrott och stormfälld skog. Men det kan vara bra att tänka på att bara för att de svenska myndigheter och politiker lever med ett 72-timmarsperspektiv på krisen så kan den vara längre, under flera veckor eller mer. Blir den en total kris blir ansvaret för mat och dryck den enskilda individens.
Den svenska matkulturens historia är dock som gjord för kris och avspärrning. Det är lätt att alltid ha rätt stora mängder reservmat hemma eftersom de grundläggande förvaringsteknikerna hos oss har varit torkning, syrning, saltning, rökning och sötning. Vi har inte ätit färskmat i någon större utsträckning förrän under 1900-talet då kylskåpet, frysboxen och de snabba livsmedelstransporterna introducerades. Den som vill lägga upp ett bra matförråd för några dagars kris kan därför välja att gå till den svenska mathistorien.
Knäckebröd och andra tunna bröd kommer kanske först. De har ätits i Sverige sedan drygt ett årtusende. De går bra att spara i flera år och dagskonsumtionen för att enbart bröd är runt 500-750 gram, beroende på om man äter något mer. Fetter är också lätt att ha i reserv, både fasta och flytande. Historiskt sett var smöret ett viktigt fett men också andra animaliska fetter. Räkna med att det går runt 100-200 gram fett om dagen även i kristillstånd. Vissa fetter finns som helkonserver bl.a. kokosfett och ankfett, och har man några burkar gås- eller anklever liggande så är det nu de ska gå åt för de är fettrika. Så sent som på 1900-talets mitt fanns en maträtt som kallades för brytan. Det var brutet torrbröd i ister eller annat fett. En tallrik bryta innehåller hela dagsbehovet av energi. Det är viktigt att också äta fibrer och här är den svenska ärtsoppan perfekt då torra ärter går lätt att förvara och äldre kokningsråd förordar ofta att ärterna ska kokas i sjövatten som kan vara lätt att få tag i.
Proteiner kan bäst fås via konserver, såväl köttkonserver som bönkonserver fungerar bra. För att hålla förrådet fräscht kan man utse vissa helkonserver som ”kriskonserver” som man alltid har större förråd av hemma och som ingår i den vardagliga kosten. Då äter man dessa regelbundet samtidigt som man ofta köper nytt. Den som vill öva sig i krisen ha kan ha första helgfria måndagen i mars, juni, september, december som kristidskonservdag, och äta krismat samtidigt som varningslarmet Hesa Fredrik (VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten) testas. Principen är då att förvara nyast längst bak i förrådet precis som man gjorde i mathistorien. Det här en anledning att vi i den svenska matkulturen haft så litet av färskmaten. Vi har alltid lagrat råvarorna och sedan ätit den äldsta först. Under 1700-talet hade vi nödår ungefär vart femte år så det fanns en stor kristidsvana. Andra bra proteiner är torkade korvar och torkade skinkor, som var vanliga i Sverige fram till 1900-talet. Hundens torrfisk kan tjänstgöra som nödmat. Blötlägg och hanteras som lutfisk. Det går också bra att äta torrt kattfoder för den som inte är så kräsmagad. Vitaminer kan bli ett problem på längre sikt varför det är bara att ha ett multivitamintillskott i reserv. Vitaminet B12 och C-vitaminet är viktiga men svårtillgängliga då vi idag får i oss dem tack vare dagens just-in-time-system med ständig grönsaks- och fruktimport och lika färskt kött. Just nu är det skördetid för nypon, plommon och äpplen, så det är ett bra läge för den som vill torka själv för att ha ett C-vitaminförråd i reserv. Lägg den torkade frukten i papperspåsar eller på burk för långtidsförvaring. Eller varför inte i sockerstinna konserver så kombinerar man vitaminer med kolhydrater.
Om elektricitetssystemet kollapsar helt idag blir läget ett helt annat. Då gäller gamla förrådshushållningstekniker som torkning, syrning och kallrökning i kombination med torkning. Töm först kylen och sedan frysen. Skär allt kött, fisk, och fågel som finns i frysen i mycket tunna skivor. Torka sedan i luftiga örngott eller myggnät på balkongen eller på taket så att fåglarna inte äter upp det som torkas. Man kan också spika upp köttet eller fisken längs en södervägg. Kött och fisk kan halvtorkas och sedan kallrökas tills det är helt torrt. En trädgårdsgrill kan nu bli räddare i nöden för tillverkning av torkat rökt fläsk eller rökta sillkonserver. Eller syra fisken med hjälp av salt, alltså med samma process som med surströmming och salt sill. En slutlig salthalt på runt 50 % rekommenderas. Även kött och fläsk kan nedsaltas men också grönsaker och frukter som citroner. Det här gör förstås att det är viktigt att ständigt ha rätt stora saltmängder hemma men å andra sidan är det ju i princip oförstörbart. Ett reservförråd på fem-tio kg salt är lätt att ha längst bak i skafferiet eller i vindsförrådet. De här åtgärderna vid ett fullständigt elektricitetsbortfall kan för övrigt användas vid en total apokalyps och om man måste barrikadera sig för anfallande zombier. Problemet med hur man gör för att fylla på matförrådet när allt är uppätet är en annan historia. På nätet kan man googla sig fram till zombierecept…