[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9519","attributes":{"class":"media-image","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"200","height":"220"}}]]När jag och Boel känner för att kriga gör vi det med Yatzy. Låter coolt eller hur? Okej, vi vet, det är både gubbgummigt och barnsligt samtidigt.

Men vi kan inte låta bli, vi är beroende. Och varje gång satsar vi något, typ en ryggmassage eller en liten present. Sist vann Boel "något litet ätbart".

Jag tyckte att jag var oerhört romantisk när jag stolt och med en jägar/samlar-min av ståtliga mått stegar in med ett renhjärta. Eller som den där jägaren i Snövit som kommer med Snövits hjärta (fast det egentligen är ett grishjärta), och överlämnar till den ondskefulla styvmodern eller vad det nu är.

Boel såg inte alls det romantiska i att faktiskt få ett riktigt hjärta. Stod där och tittade på det som att det var något katten släpat in, vilket det i och för sig säkert skulle kunna ha varit. Om somliga tycker att röda godishjärtan till och med är romantiskt, då borde väl inget klå ett riktigt hjärta, lite knögligt mörkbrunt, senigt och fint så där.

Har hon inte fattat att hjärtat liksom är den allmänkulturella symbolen för kälek i väst? Jag förstår inte.

Recept kommer så småningom.

Har ni några andra tips på romantiska matprylar att ta hem till sin kära, shoot.