Dagen före julafton var det dags för mitt livs första egenproducerade proper christmas dinner. Kalkon, stuffing, gravy - the lot. Om jag låter anglicistisk så beror det dels på att mina jular till stor del utspelar sig på engelska, dels på att den här maten liksom leder till sånt. Jag vet inte ens riktigt vad gravy heter på svenska, är det typ skysås? Det låter ju inte riktigt lika lockande.

Jag hade som sagt aldrig gjort en sådan här måltid förut och var en smula orolig, både över kalkonens eventuella torrma och över helhetsspektaklet med precis tidsanpassning. Men nu måste jag säga det: eating for England har sällan varit lika tillfredsställande.

Menyn löd som följer:

• Fikon svepta i lufttorkad skinka med getost
• Kalkon
• Brysselkål med bacon, persilja och citron
• Palsternackor stekta med lönnsirap
• Kryddpepparsgravy
• Stuffing med kastanjer och aprikoser
• Kardemummapannacotta med syrlig apelsingelé

Jag letade efter recept i alla mina kokböcker, jämförde och valde. I efterhand visade det sig att nästan alla fanns på BBC Foods speciella julmatssajt*, vilket visade sig särskilt bra eftersom jag förstås glömde alla de där kokböckerna hemma. Mina brysselkål är en vidareutveckling av Nigellas, där jag tagit bort kastanjerna och Marsalan och i stället lagt till lite finrivet citronskal på slutet.

Allting blev som sagt otroligt bra, men det jag särskilt vill framhålla är kalkonen. Gudarna ska veta att jag ätit tillräckligt många torra trista sådana i mina dagar. Men den här metoden, där man lägger fågeln i en salt-socker-kryddlag över natten, ger den saftigaste pippi man kan tänka sig. Det är logiskt egentligen, men jag har aldrig hört talas om det tidigare. (Min kalkon var på 4,5 kilo och jag körde 30 minuter hög värme, 75 medel, sedan 15 hög igen på slutet och lät den därefter vila i folie i 30 minuter innan tranchering.) En annan viktig detalj är att inte ha fyllning inne i fågeln. Det förlänger tillagningstiden och ger torrt kött. Ytterligare en annan detalj är att ge kocken massor av god bourgogne under såväl matlagning som ätande. Det ordnade min pappa. Han vet hur man sprider glädje i ett julkök.

* En kommentar särskilt till Jessika: Lägg märke till att jag här talar om sajten, inte om tevekanalen. Jag kommer förstås att bryta mitt löfte att inte tala om teve-programmen också, men jag gör det inte riktigt ännu.