[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"7912","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-192","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"450","height":"338","title":"Vincent-och-mary-agnes","alt":"Vincent-och-mary-agnes"}}]]

Sättet att göra Sainte Maure de Touraine går tillbaka till 800-talet och det är bl a det rara paret Vincent Peltier och hans fru Mary Anges som vårdar traditionen. De har 25 hektar mark och 120 getter i området Indre-et-Loire. Under mars till november betar djuren ute. Då händer det mer med mjölken än under vinterhalvåret då djuren hålls inomhus. Här pratar man säsong, men för att få nöjda kunder vill de även producera december till februari så ca 30 djur tas undan och får extra ljus under den perioden...ljusterapi. =)

Om jag förstod rätt så ska det vara uteslutande två olika raser för framställning av getmjölk till just den här osten och det är getter från de Schweiziska alperna, Sannen som är helvit och Alpine som är brun som används. Vincent och Mary Agnes har uteslutande Sannen. Fler bilder på getter hittar du hos ostbloggen.

Man känner igen Sainte Maure de Touraine på att den har ett halmstrå som är stucket rakt igenom osten. Det är för att ge den stadga men också för att märka upp den med AOC och ett nummer som indikerar vilken producent det handlar om. Sedan den fick den här märkningen har produktionen ökat med 300% och idag är det den näst mest producerade getosten efter Crottin de Chavignol. Här hittar du alla AOC ostarna.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"7914","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-194","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"450","height":"338","title":"ostform","alt":"ostform"}}]]

För att framställa en ost på ca 250 gram krävs det två liter mjölk och ostmassan koagulerar under 24 timmar. Därefter tas sedan med en skopa och läggs i formar med hål där vasslen kan rinna ut. Se hur stor formen är och hur mycket ostmassan krymper när vasslen försvunnit. Därefter saltas osten och täcks med aska. Askan är steril och skyddar osten mot flugor.  Visst kan man äta osten färsk men om den är lagrad minst 10 dagar får producenten ange att den kommer från området. Oftast lagras den 5-6 veckor.

Här hittar du lite bilder hos Vincent och Mary Agnes.

Nedan ser du en traditionell ostskärare på halmbädd. I Frankrike är ofta stora flata korgar som fungerar som ostbrickor täckta med den här typen av halmbädd.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"7915","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-195","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"450","height":"338","title":"ostsk\u00e4rare","alt":"ostsk\u00e4rare"}}]]