Samtal över lite indiskt
Samtal mellan mig och jobbkompis över indiskt käk:
Han: – Ska vi köra middag hos mig på fredag då? Men du har ju matblogg och allt, så nu känner man sig rätt pressad.
Jag: – Nä vafan, det ska du absolut inte göra. många tror att man är überkräsen bara för att man är väldigt matintresserad, men jag gillar faktiskt nästan allt.
Han: – Sjyst. Men du tycker säkert att jag är en riktig matbarbar. Kolla här bara, jag äter ju det starkaste de har. Det blir liksom inga smaker kvar. Matbarbar, tänker du nog.
Jag: – Nej, skärp dig. Det är väl inget matbarbariskt att välja starka rätter. De kan ju ha tydliga sköna smaker fast de är starka.
Han: – Okej. Då kör vi middag. Jag hittar på nåt att laga. Jag brukar mest äta typ blodpudding.
Jag: –Inget fel på blodpudding. Det har Mathias Dahlgren på Matbaren också.
Han: – Jag brukar ha ketchup till.
Jag: – Ska vi säga att jag köper med mig nåt kanske?
Jag hade ett samtal med en i Järnagänget vid Saltå kvarn och kom in på hela biten med ekologiskt. Egentligen ville jag prata med honom för att jag var så arg på quinoafrön och ville ha någon at ta ut skiten på. Alltså spottade jag och fräste: "eländiga töntfrön som bara kan funka för snedtändna new age-fetischister och ängsliga gi-damer i Östermalmsvåningar. Vad fan, inte ens peruanerna tycker att det är roligt. De käkar det för att det praktiskt taget är gratis där."
Kommentarer
ketchup? VA?
Det ska ju var lingonsylt... och kanske lite knaperstekt bacon och strimlad vitkål. Kanske blanda vitkålen med lingsylten före...
men ketchup? näääe... man vill ju ha det där syrliga ;)
Det var väl taskigt...jag hade nog tyckt samma...men jag vill gärna bli bjuden igen så jag skulle nog inte säga det.=)
hihihihihihi! Jag känner igen mig!
Fullkomligt lysande (som vanligt - kanske man skall tillägga)
Haha det var bra, jag hörde nån som åt ketchup till pannkakor en gång. Istället för sylt. Nja.
Jag krävde jordgubbssylt till min blodpudding om jag skulle äta den när jag var liten.
Sidor