Kassiakanel är den vanligaste kanelsorten. Den som ger stuns åt kanelbullar, ryggrad åt glöggen och som vi pudrar över semlan. Intensivt söt och med ett pepprigt bett och paradoxal mintighet. Försök inte ersätta den med så kallad äkta kanel, den mildare och mesigare släktingen som även går under namnen Ceylonkanel eller Sri Lanka-kanel. Kanelen är en utpräglad lagspelare som ger en distinkt bred basnot och trivs fint med kryddor och råvaror som bidrar med toppnoter. Den trivs alldeles särskilt särskilt bra med grädde. Var försiktig med nordligare smaker som timjan, dill och gräslök, nässlor etc. Men en skicklig matlagare kan få det att fungera utmärkt genom att införa en smakbrygga i form av feta. Äktenskapet mellan havsdjur och kanel är sällan lyckligt. Undantaget är sill där ättika funkar som smakbrygga, men även där råder jag till försiktighet.
anis, anka, apelsin, apelsinblomsvatten, banan, basmatiris, chipotle, choklad, citronskal, fårost, granatäpple, gurkmeja, havre, kardemumma, korngryn, kryddnejlika, kycklinglever, lamm, mandel, mjölk, morot, nypon, nötkött, plommon, portvin, päron, , rosenvatten, röd paprika, russin, spiskummin, tomat, torkade frukt, vanilj, vete, vinäger, vitt vin, äpple, ättika
