Smärtsamt gott: Jordärtskockssoppa med masala och ghee
Idag skulle bokcirkeln träffats hemma hos mig, men livet kom emellan och vi fick skjuta upp det hela. Vi brukar oftast bjuda på vegetarisk soppa eftersom vi inbillar oss att vi har en vegetarian ibland oss. Det har vi inte längre - hon hoppade av efter första träffen - men traditionen lever liksom kvar, konstigt nog. Ikväll skulle vi ha diskuterat Anna Karenina, del fyra och fem. Det var jag som sålde in Tolstoj efter att ha lyssnat på den fängslande Bokcirkeln i P1. Under min ryska tegelstensperiod i gymnasiet läste jag främst Dostojevski och betade av Krig och Fred av bara farten. Anna Karenina däremot hakade jag upp mig på och lade åt sidan eftersom jag inte tyckte om henne. Kanske var det tur, för jag ser helt andra nyanser i den nu och är mer tolerant inför vuxenvärldens ofullkomlighet än när jag påbörjade den för tjugo år sedan. Hur som helst hade jag tänkt att bjuda på jordärtskockssoppa eftersom jag hittade fullt av dem när vi grävde upp trädgårdslandet. Det finns en orsak till det; jag älskar jordärtskockor men är överkänslig mot inulinet. Därför frodas de och blir stora som barnahänder genom min blygsamma konsumtion. Mitt värsta jordärtskocksminne var då några vänner och jag stekte skockorna i smör och curryblandning. Gudagott, men jag vaknade mitt i natten och undrade om blindtarmen var spräckt eller vad det annars kunde vara för dödlig åkomma jag drabbats av. Sedan dess är jag ytterst försiktig, men till kvällens ära tänkte jag ändå upprepa smaksättningen och soppa blev det härhemma i alla fall. Masalan var en blandning ur lite olika färdigmalda kryddburkar som jag fått hem när jag missat att specificera mig. Annars använder jag hela kryddor och stöter och maler dem själv. De pulvriserade stackarna blandade jag och rostade lätt i en stekpanna i ett fåfängt försök att återge dem dess forna arom. Till det hela gjorde jag snabb-ghee i microvågsugnen som topping och strödde några nypor sesamfrö över de penslade papadumen innan gräddningen. Maxad effekt för lite arbete. Nu gäller det: ska jag ska få magknip eller inte.
Just jordärtskockor är perfekta med denna milda garam masala, som låter skockornas smak slippa igenom och förstärker den. Ghee är indiskt klarat smör och här använt som specialeffekt. Servera med sesambeströdda papadum. Lever du inte i ett syndigt överflöd av skockor kan du fylla ut med potatis, det blir gott det med.
Kommentarer
Oh, så vacker och romantisk och kareninsk bild!
Hänförande bild! Bra recept då jag köpte jordärtskockor i lördags.
Hoppas du mår bra!
Det låter ruskigt gott.
I min egen tegelstensperiod i gymnasiet var det just Anna Karenina jag fastnade för. Jag har inte vågat läsa om den sedan dess. Bitterljuva minnen.
Oh vad gott det ser ut,nu känns det ännu värre att det inte blev någon bokcirkel. Jag hade laddat och såg fram emot en kväll i växthuset. Istället blev det jobb och mackor...
Lisa: Menar du mitt kareninska smör? När vi ändå är inne på det är det ju grymma matscener i Anna Karenina. De bara häver i sig delikatesser, störrom och beckasiner från morgon till kväll! Noggrant beskrivna med såser, bröd, vin - ja allt. Fick nästan lust att försöka mig på en Tolstojsk afton!
Sofia: Jag lyckades komma åt ett reglage av misstag, men nog är möret klart alltid. PS: Säg det inte till någon...
Peter: Kvinnor tenderar döma hårdare, jag blev helt enkelt sur på Anna Karenina och tyckte hon rörde till det alldeles förfärligt.(Men jag har personliga skäl till det)
Idag fnissar jag åt den liderlige Oblonskij och gillar Vronskijs utveckling. Men den största behållningen är naturligtvis Levin och Anna - vilka kompletta karaktärer. Tänk att kunna skriva sådana!
Anna: Vi hittar på något bra till träffen i maj - och då är det varmare att sitta ute också ;)
Attans persilja-det här receptet kom lite sent. Får inte jordärtsskockorna i Ekolådan men jag sparar det till nästa år för det lät mums.
Om man har lätt att få tag i ghee-kan man väl ta det istället?
CrimsonAnnaJa, visst kan du göra det! Det viktiga är att smörsmaken tränger igenom ordentligt (det var därför jag baserade soppan på mjölk, men det har du förstås redan knäckt)
Anna - den ljuvligaste bilden på år och dag! Jag har aldrig lidigt av skockorna, men förstår ju att det måste vara något gräsligt, så som du och Gitto talar om det. Skönt att effekten uteblev denna gång!
Tack ska du ha, Mikkan! Inulinöverkänsligheten är riktigt pestig. Vissa människor blir bara lite gasiga och tror att det är det jag talar om. Men jag ska prova träna upp magen (efter förslag från Kurt) i små doser, så kanske jag kommer över det.
Den här soppan fick jag faktiskt inte magsmärtor av, så tricket med byte av kokvatten och mjölk kanske dämpade effekten?
Här var det tvärtom, jag slukade Anna Karenina i tonåren men kom aldrig igenom Krig och fred. Kanske dags för ett nytt försök?(Inte i bokcirkeln dock, där tar de flesta sig inte ens igenom normala populär-pockets...) Trist att inte tåla jordärtskockor som är så gott och dessutom lättodlat. Vilken tur att mannen lyckades flyga hem i tid.
Söndagshälsningar från fröken Dill
Söndagshälsningar tillbaka, Fröken Dill. Anna Karenina var fin i nyöversättningen, så du kanske skulle reprisläsa?
Mmm, vad god soppan är. Jordärtskockornas smak kommer fram så fint. Pyntade med rostade mandlar.
Rostade mandlar låter helt rätt i munnen, Sofia! Ska lägga till dem nästa gång. Även osaltade, egenskalade jordnötter borde funka.
Den ser ju alldeles ljuvlig ut, och jag vill ut och gräva i landet på direkten!
Viktoria: Den som spar han har! Den kickar extra i november :)
Sidor