2007-11-22 av Margit Richert
Socca: Provensalsk kikärtspannkaka
Socca är en klassisk provensalsk rätt. Speciellt populär är den i Nice, där den - i alla fall förr i tiden - kunde köpas i varje gathörn. Frasiga i kanterna och mjuka i mitten, örtdoftande, olivoljedrypande och kikärtsnötiga i smaken. En underbar rätt!
Kikärtsmjöl finns förutom i mellanösternbutiker även i en del hälsokostbutiker och till och med i vissa välsorterade matbutiker.
Receptmakare: Margit Richert
Portioner: 4
Tid: 1 1/4 timme (inkl 1 timmes vila)
Socca: Provensalsk kikärtspannkaka
- 100 g kikärtsmjöl
2 1/2 dl vatten
1/2 tsk salt
1/2 dl olivolja
1/2 tsk rosmarin
1/2 tsk timjan
olivolja till stekning
flingsalt, nymald svartpeppar
- Blanda kikärtsmjöl, salt och vatten med stavmixer eller elvisp. Eller vispa ihop riktigt, riktigt ordentligt för hand så att det inte blir några mjölklumpar kvar. Blanda ned olivolja och örtkryddor. Låt smeten stå och svälla en timme.
- Hetta upp en stekpanna riktigt hett. Häll i rikligt med olivolja och (beroende på stekpannans storlek) 1/2 till 1 dl smet. Vicka ut smeten över pannan och stek tills smeten börjar bli brun i kanterna.
- Dela soccan på mitten med stekspaden och vik ihop varje del tre gånger och lägg på tallrik. Stek resten av pannkakorna likadant. Strö över salt och peppar och ät direkt.
Kommentarer
Hurra, Gitto och kikärtspankisar. Nu är Taffel verkligen på gång!
Jag gör en stor socca i långpanna i ugnen ibland. Blir kanske inte riktigt samma konsistens men faktiskt helt okej.
Din nya plats i livet är jättefin, Gitto! Ser fram emot fler spännande recept. Kikärtpannkakorna ska testas.
Socca (precis som pistou = pesto) är nog ett arv från den tid då Nice hette Nizza och var Italiens (som visserligen inte var enat än, men ändå) västligaste stad. Man äter kikärtspannkaka längs den liguriska kusten hela vägen ner till Maremma i södra Toscana, och den genuesiska varianten fainâ har tagit sig över havet till norra Sardinien och blivit staden Sassaris traditionella och älskade fainè.
... nej förlåt, jag ville inte vara besserwisserlig utan bara passa på att tipsa om den sassaresiska varianten med grönsaker i kikärtssmeten, tunnt skurna (möjligen lite lätt kokta i förväg, jag minns inte) zucchine, aubergines, paprika, svamp etc. Ätes lämpligen i goda vänners lag och med mycket öl till i kyffiga lokaler med mafiosoliknande ägare i Sassaris gamla nedgångna centrum, men hemma i köket går också bra.
Pär: Du framstår inte som ett dugg besserwissrig! Kunskap kan man aldrig få nog av, så tack för tipset. Jag har en påse kikärtsmjöl i skafferiet, så det kanske blir kvällens middag? Välkommen hit förresten!
Tack för de lugnande orden! (har man besserwisserkomplex så har man)
Apropå "välkommen hit" så har vi en del gemensamt: du kommer snart att bo nära där jag är född (Kungsängen) och du är född på en plats nära den där jag tillbringade min barndoms somrar (Fagerum; vårt hus byggdes av en underbar snickare från Vedborm).
Dock är jag förhindrad att dyka upp på Ekerö, eftersom jag bor i Florens sedan en gräslig massa år, men när vi nu ändå är på gång passar jag på att meddela dig en färsk matupptäkt.
I lördags hade jag inget ströbröd, och som det regnade och jag inte hade lust att springa ut och handla lagade jag mina köttbullar (på fläskfärs, kryddade med kummin, muskot, persilja och rivet citronskal) med couscous lagd i blöt i mjölk i en halvtimme i stället, och de blev utsökt saftiga och goda. Jag åt de sista bullarna på frukostmackan i morse...
None...
None...
Sidor