[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8212","attributes":{"class":"media-image alignright","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"195","height":"250"}}]]Varje gång jag varit i Tyskland har jag tänkt ungefär detsamma: det verkar vara pulverdesserternas förlovade land. Färggladda pappkartonger med mousser, fromager och crémer finns det gott om på snabbköpshyllorna, i alla tänkbara smaker. Lika varierande är utspädningsmomentet: vissa sorter blandas med vatten, andra med mjölk och några med yogurt.

Jag måste såklart testa det allra konstigaste, så jag fick med mig en kartong med ingredienser för Rotwein Creme hem till Sverige. Innehållet: en foliepåse med vitt pulver (stärkelse, druv- och florsocker och torkad äggvita, om min kemityska är att lita på) och en miniatyrflaska med helt vanligt surt rött bordsvin. Pulvret vispades med vin och vatten till ett rödlila fluff, sedan skulle det blandas i en dryg deciliter vispad grädde och till sist skulle alltihop in i kylen nån timme. Som fromage, fast inte.

Nånstans på vägen bytte krämen nyans till det mer randigt blålila hållet, och så värst imponerande såg det inte ut. Det var med viss bävan vi stack skedarna i våra glas härhemma.

Men det var gott! Förvånansvårt likt lingonparfait, fast inte så sött, och med lite extra värmande strävhet från alkoholen i vinet som balanserade upp det hela. Mer elegant än typiskt "svensk" halvfabrikatsfromage, med en fluffig och mycket mindre svampig konsistens. Bra vuxendessert, helt enkelt.

Så nu är frågan: hur gör man nåt liknande från scratch, med råvaror man kan få tag på i Sverige? Vispade äggvitor och gelatin, kanske... som en fromage utan äggula?