[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9283","attributes":{"class":"media-image alignright","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"210","height":"268","alt":""}}]]Nu är det adventstider och stämningsfull julmusik strömmar ut ur butikernas högtalare. Detaljhandeln satsar på skilda musikkoncept: men den här brukar förekomma flitigt och invagga kunderna i en lite sövande kommersiell nostalgistämning, medan den här får oss kanske att känna oss mindre profana och den här fungerar för vissa som en påminnelse om att julen bara är en illusion. I vår butik råder tystnaden, och det har sina randiga skäl. På åttiotalet, när min svärfar fortfarande drev butiken, abonnerade han på muzak-skivor  Då och då avbröts musiken av kundradion: ”Välkommen till (konstpaus) ICA Tuna, vi har nästan alltid öppet” var svärfars öppningsreplik och sedan läste han noggrant upp veckans specialerbjudanden. Under kvällar och helger, när de extraknäckande studenterna arbetade, avgjordes musikvalet ofta av närradiostationernas spellistor. Men en dag bröt sig en kund in på kassakontoret, slängde sig över stereon och ryckte loss kontakten ur jacket. Han hade blivit störd i sina tankar och ville få tyst en gång för alla, och det har det varit sedan dess, för svärfar tyckte trots allt att önskemålet var fullt rimligt. Kunderna kommenterar det emellanåt och tycker att det är skönt, men vissa saknar ackompanjemanget. Men om man nu hade valt att spela musik, vad hade egentligen passat bäst i en livsmedelsbutik där kundernas minsta gemensamma nämnare är att de ska handla mat? Jag ställde frågan till Jens Nordfält vid Handelshögskolan i Stockholm och landets främste expert på butiksmarknadsföring. I boken Marknadsföring i butik beskriver han experiment som gjorts för att kartlägga den hörbara butiksatmosfären. — Det är viktigt att skilja mellan ”nöjesshopping” och ”måsteshopping” när man pratar om ljudbilden i en butik. Nöjeshopping handlar om att känna stämning och om att följa impulser. När du ”måsteshoppar” dagligvaror har du i stället en mental inköpslista att hålla reda på och då kan viss musik störa din koncentration. Radio är till exempel inte så bra i en livsmedelsbutik, för där spelas igenkänningsbara låtar som pockar på din uppmärksamhet, ungefär som om någon stod bredvid dig och ropade ditt namn. Ska man lyssna på musik under själva inköpsrundan bör det vara någon typ av hissmusik som inte stör. Volymen är också viktig; den får inte vara för hög, men heller inte så låg att vi behöver inrikta vår uppmärksamhet på att försöka uttyda var ljudet kommer ifrån. När vi väl kommit fram till kassakön har vi däremot inga problem med igenkänningsbar musik i lite snabbare tempo. Väntan känns inte alls lika lång om man får förströelse från musik man uppskattar. Men hur påverkar julmusiken våra matinköp? Boken tar upp en undersökning i en livsmedelsbutik, där forskarna ville se om det gick att påverka försäljningen av vissa produkter genom att spela passande musik. Och jo då, tyskt vin sålde bättre till tonerna av tysk musik än till fransk och försäljningen av franskt vin ökade om man samtidigt spelade fransk musik. Därför, menar Jens Nordfält, är det just de julrelaterade varorna vi handlar mer av om vi hör julmusik i butiken, inte nödvändigtvis mat i allmänhet. — Musiken hjälper oss att associera till varorna, men samma effekt kan man också uppnå med andra ljud. Nyligen var jag med och gjorde en studie i en frukt- och gröntavdelning där vi spelade upp djungelljud och bondgårdsljud för att se hur det påverkade kundernas val. Utslaget var tydligt; djungelljudet fick fler människor att köpa tropisk frukt och bondgårdsljudet gynnade försäljningen av rotfrukter. Upplevelsen varierar även beroende på hur butiken ligger rent geografiskt: julmusik spelad i en avsides belägen butik, där själva inköpsrundan för kunden innebär dennes enda sociala kontakt under dagen, tror Jens nog kan bidra till en positiv julstämning. Glider kunden däremot in i butiken från en storstadsgalleria, fylld med julmusik, tomteland och glitter, kan julmusiken i stället bli ett störande moment. Dagens kunder är dessutom medievana och duktiga på att identifiera påverkan. Skulle en butik vara alltför tidigt ute med julmusiken skulle det säkert uppfattas som försök till manipulation och i stället få en negativ effekt på köplustan. Undrar hur det kommer att bli i framtiden när allt fler kunder pluggat fast sin iPod i örat. Vad innebär det för shoppingbeteendet när vi försvinner vi in i våra personliga soundtracks och shoppar till dessa toner eller skrider fram genom kolonialvarorna till toner av detta? Vad skulle du helst vilja lyssna på när du handlar mat i jul (och vad vill du helst slippa höra)? Gör din röst hörd i vår diskussion om shoppingmusik.