Vinterlängtan på sandstrand?
Det här med att jag alltid blir sugen på det opassande. Som höstgrytor mitt i sommaren, sallader mitt i vintern och glass i snöstorm. Det har slagit till igen.
Igår var jag på bio. Och när alla andra mumsade på standardgodisutbudet som du hittar på en biograf nära dej som består av socker, gelatin, smaksättare och färgämnen så hade vännen intill mig tagit med vuxengodis. Extra mörka chokladpraliner.
Så där satt vi och tittade nyfiket på utomjordingar i Distric 9 som åt kattmat medan vi själva sög ut musten ur vårt gotters.
Och jag överväldigades plötsligt av en längtan efter att göra julgodis i överväldigande ohyggliga mängder. Koka gyllengul knäck med mintsmak, ljusgul citronkola med citronlikör i, chokladtryfflar fyllda med rom och björnbär som man skvätter vit choklad över i slutfasen och sega kolapopcorn med macadamianöt och torkade tranbär.
Samtidigt kan jag inte göra det nu. Det går emot mina principer. Julgodis ska bara göras när man dricker glögg, snön ligger vit på taket och lägenheten luktar kryddnejlikor, apelsin och granbarr. Annars går det inflation.
Så det är månader kvar och allt jag kan göra är att längta efter snö, julpynt, granbarr och titta på olika godisrecept och peppa.
Extra paradoxalt eftersom jag och olle tänkte rymma på solsemester inom några veckor.
Jag kan ju inte ligga på en solig strand och längta efter vintern?