[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8892","attributes":{"class":"media-image alignright","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"250","height":"338"}}]]Den där vintern är som ett enda töcken. Var det 2003? Jag minns inte ens. Så komplett har jag försökt att exorcera den ur kroppen. Det handlar inte om stora sorger eller plågsamma uppbrott. Sådant vill man väl minnas, om inte annat för att det faktiskt betytt något. Nej jag talar bara om banal, tröttande och i längden komplett outhärdlig förkylning. I ett halvår i sträck. När jag nu tänker på det känner jag hur det kliar i halsen. Litterärt framkallat psykosomatiskt halsont. För det börjar med kli i halsen. Det börjar alltid i halsen. Sen gör det lite ondare, och man börjar få svårt att svälja. Sen kommer snuvan och hostan och halsen värker som innehöll den öppna varande sår. I detta ömkliga kontinuum lärde jag mig till slut allt om vilka huskurer som fungerar och vilka som inte gör det. Inget är förvisso lika bra som amerikanska förkylningspiller med pseudoefedrin, men sådana kommer läkemedelsverket sannolikt aldrig ett godkänna. Man blir ju så frisk bevars. Det och att man kan koka crystal meth på dem. Det finns otaliga tips och kurer, om allt från inhalering av svartpepparångor till kamomillte, och även om effekterna säkerligen skiljer från person till person, har jag några enkla rekommendationer. Gurgla med saltvatten. Ja, det är vedervärdigt, men det kortar faktiskt sjukdomsförloppet. Ät sånt som innehåller lök, vitlök, bockhornsklöver, citrusfrukter, ingefära, mynta, timjan och honung. Håll er borta från vitt och framförallt mousserande vin, eftersom bubblorna river upp nya sår i en sargad hals. Nej, det hjälper inte ens om det är riktigt dyr champagne. Jag vet, det är verkligt dystert. Däremot har sprit en god effekt, om än möjligen bara temporär. Men en sjukling kan väl behöva allmän uppmuntran i eländet också? Brun sprit är bättre än vit. Bäst är verkligt dyr konjak. Givet ingredienslistan finns en punkt till. Jag kan inte understryka detta tillräckligt. Se till så att ni har en snäll person som älskar er och som lagar soppa. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8893","attributes":{"class":"media-image alignleft","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"167","height":"248"}}]]Som varm anhängare av idén om det judiska penicillinet gladdes jag förstås åt publiceringen i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Chest för några år sedan av studier på just kycklingsoppa. Soppan visade sig i kliniska prov hämma neutrofilernas rörelse i kroppen och därmed dämpa de symtom som hänger samman med slembildning, som snuva och rossliga luftrör. Kycklingsoppan gav också betydligt bättre sådana resultat än en annan varm vätska med motsvarande näringsinnehåll. Kan det sägas tydligare att världens mammor har haft rätt hela tiden? Som de ju nästan alltid har. För det är ju kärlek lika mycket som vetenskap som gör en frisk igen. Inte kärlek som i hångel - vem vill byta kroppsvätskor med någon när den aktuella vätskan sannolikt skulle bli snor? Men kärlek som i att hyra dåliga romantiska komedier på dvd, göra te med honung, komma med en extra filt och servera soppa på en bricka.