En ljusglimt i det bruna
Minns du tiden när den här bloggen var en matblogg, och inte som nu, en självförhärligande reklamblogg för en bok? Jag försöker ta mig tillbaka dithän men säsongen gör det svårt. Jag befinner mig nämligen i min årligt återkommande matparalys, en effekt av den stundande högtidens hämningslösa utsvävningar i gråa sillar, bruna korvar och rödspräckliga syltor. Det är julmat överallt. Man kommer inte undan. Jag vadar genom trottoarernas tröga rotmos medan kryddnejlikorna knastrar under skosulorna. Himlen har samma gråa ton som fläskkorv och det osar kokt kål i tunnelbanan. Det är svårt att tänka en vettig tanke, än mindre en lustfylld tanke på temat mat genom alla lager av leverpastej och kallskuret.
Jag kommer att bidra med tre saker till årets julbord (hej svärmor). En sötpotatispuré med citron och ingefära, en äppelsallad med granatäpple och blodapelsin och en ostkaka med kardemumma. Jag ska försöka slita skinkorna från kontorsstolen och stanna hemma i köket för att provlaga och blogga åtminstone något av detta innan vi skiljs för jul.
Januaris färg är grönt. Håll ut.
Comments
Hihi, fast jag älskar all julmat. Nästan! Hoppas verkligen du hinner lägga ut ostkakan, och skulle du inte hinna så går det lika bra efter jul!
Tack för att det alltid är en så trevlig lässtund här inne!
Äppelsallad med granatäpple och blodapelsin - det vill jag också ha på mitt julbord! Hoppas du hinner lägga ut recept/skiss innan julafton. :)
Tack för poetisk före-jul-beskrivning, och för alla härliga recept. Ser fram emot min beställda bok också...
Du har väl inte missat Strages krönika – apropå gråbrun julmat?
http://www.pastan.nu/bloggen/inlagg/stragesronika-fore-jul-upphor-all-ku...
Han har ju rätt. Det är ganska tveksam mat vi har att göra med här.
Låt mig dock påpeka att jag inte förespråkar någon revolution. Jag skulle bara önska att det var lite mer grönt och lite mindre brunt. Och att vi kunde begränsa julmatens era till julafton. Sedan några år tillbaka känns det som om julmaten lägger sig över landet redan i november.
"sötpotatispuré med citron och ingefära" blir det en variant av de finska kål- och morots-lådorna?
Typ. Fast lättare.
ah sötpotatispurén, jag gör väl nästan vad som helst för receptet på den!
Ostkaka! Va gott. Ge oss receptet.
Jag vill också ha äppelsallad med granatäpple och blodapelsin på mitt julbord. Recept, bitte!
Lotta, blev du utan julklappar om du inte åt upp all julmat du tagit för dig när du var barn? Om minnet mig ej sviker, så är det så att maten som bespisas under juletiden har förändrats ganska mycket genom åren. Så jag vet inte riktigt om herr Strage slår huvudet på spiken. Fast det visste väl du redan som är så kunnig. Det jag ville komma till är att det finns utrymme för förändring, om 25 år kanske thaiwok är standard på julbordet? Jag ser det redan framför mig att du kommer att gå i bräschen för denna modernisering. Inte för thaiwoken alltså det var bara mitt dåliga exempel. ;)
Jag lovar att göra mitt bästa. Puss.
Låter jättegott ffa salladen.
Jag ville bara säga att ett paket landade idag i min brevlåda, och innehållet gjorde mig så glad. När jag hade tjuvläst en stund - skrattat och trånat efter god mat - fick barnen (5 och 7 år) slå in boken i papper och skriva "God jul mamma" på paketet. Jag längtar enormt efter julafton då jag får läsa boken 'på riktigt'. ;)
God Jul!
Tack, finaste kokboken!!
Nu har jag fått ett till exemplar av din kokbok i julklapp - även den signerad :) Jag har fina vänner som väljer bra klappar! Eftersom jag ju redan har ett exemplar kan man ju undra vad jag ska göra med boken jag fick i dag. Svar: Äga den. Man vet aldrig, kanske förlägger jag mitt första exemplar och då är det ju bra att ha ett i reserv!
Hej Lotta!
Sitter i Thailand och längtar hem. Inte till snön utan till de böcker jag har beställt från dig. Det är inte klokt men vi ska äta sillsallad på stranden på Julafton. Men det kunde vara värre. När jag kommer hem till Nyår hoppas jag att böckerna ligger kvar för avhämtning. Om de bara är hälften så bra och roliga som din blogg blir jag överlycklig.
Kram Lisbeth
Jag sällar mig till skaran av oss-som-snart-har-boken-i-handen. Fick en avi från Schenker idag, hurra hurra! Kan för övrigt berätta att jag lyckats göra även den icke så bruna julmaten brun, och att det blev ovanligt lyckat dessutom. Tog fram en rejäl bit lax ur frysen för att grava. Tyckte jag planerat allt in i minsta detalj med att först köpa lämplig laxbit hos fiskhandlarn, sedan frysa in den i lämpligt antal dagar som sig bör, för att sedan ta ut den lämpligt antal dagar innan tjuvsmakningsperioden startar (dvs idag). Ett under av struktur alltså. Tills jag står där med upptinad lax och inser att jag varken har socker eller dill hemma. Ute är midvinternattens köld hård och jag vill inte bryta mitt noga uttänkta schema. Tar således muskovadosocker istället för vanligt socker, samt festar till det med limezest och saft från samma frukt. Salt och vitpeppar finns gudskelov i skåpet. Det här får bära eller brista tänker jag och gravar på. Så imorse när jag ska vända laxen inser jag att den är helt brun. Panikslagen slår jag mig fram i kön hos fiskhandlarn och köper ny lax, för säkerhets skull. Denna gång gravas den enligt traditionen. Kan dock inte motstå att tjuvsmaka den bruna ändå, det är ju faktiskt tjuvsmakningsperiod nu, och vad kan jag säga? Klockrent! En svensk-karibisk smaksensation som till och med skingrade vintermörkret en smula så här på årets längsta dag. Så här står jag med två kilo gravad lax, varav ett brunt. Men man blir smart av fisk har jag hört dock...
Goda julkramar från Värmland
A perfect reply! Thanks for taking the torbule.
Pages