Banankolaglass med jordnötscrust

En dag blev Freud och hans lärjunge Jung så osams att Jung fick packa väskan och flytta. Det hela hade börjat med att Jung luftat sin nya teori om ett kollektivt omedvetet ur vilket människans alla idéer, tankar och insikter skulle ha sitt gemensamma ursprung. Freud blev såklart asförbannad och sa det var som att påstå att alla människor uppfunnit glödlampan tillsammans eller att det var den samlade mänskligheten som komponerat GES låtar och att det inte var han, Sigmund, som själv hittat på det där med det omedvetna som en skräpgömma för oförlöst gammalt groll. Varken Jung eller Freud gjorde sig någonsin kända som några matglada gubbar och idag är de sedan länge döda. Jag kan därför bara gissa att Jung hade hållit med mig om att man ska dela alla idéer genast, inklusive dem man borde spara till nästa kokbok, istället för att försöka äga dem själv. Medan Freud sannolikt struntat blankt i själva receptet och förflyttat allt fokus till bananernas avlånga form.


Portioner: 6–8
Tid: Flera timmar varav 10 minuters arbete
Du behöver: 

1 burk kondenserad mjölk, den sötade (etiketten kokade bort, får återkomma med gramvikt)
5 KRAV-bananer (knappt 800 g)
1 dl jordnötter, rostade
50 mandelmassa

Gör så här: 
  1. Sjud under lock den oöppnade konservburken med kondenserade mjölk i 1 timme. Använd en stor kastrull och se till att hela burken är täckt av vatten under hela koktiden. Ta kastrullen från värmen och låt svalna i kokvattnet. Öppna inte burken medan den fortfarande är varm. Kolasåsen därinne vill ut.
  2. Skala bananerna. Mixa banan och innehållet i den avsvalnade burken kondenserad mjölk till kräm. Frys minst 3 timmar (glassmaskin behövs inte – glassen blir len, tung och krämig utan kristaller).
  3. Sätt ugnen på 200°C grillvärme. Kör jordnötter och mandelmassa till fint kross i mixer eller matberedare. Sprid ut krosset på bakpappersklädd plåt. Rosta i ugnen, ca 3 minuter (skyffla runt en gång) eller tills det fått fin färg.
  4. Fördela glassen i skålar. Strö över jordnötskross och servera omedelbart.

OBS: Dagsljuset var på väg bort och jag hann inte vänta tills glasskrämen stelnat i frysen och fick plåta smeten istället. Den riktiga glassen är hårdare och vackrare och ganska lik nougatglass i färg och struktur. Och så god.

Bild för Lotta Lundgren

Mer från Lotta Lundgren


Bild för Lotta Lundgren
Bild för Lotta Lundgren
Bild för Lotta Lundgren
Bild för Lotta Lundgren
Bild för Lotta Lundgren