Taffel

I de gamla ek- och hasselhagarna som hållits öppna sedan åtminstone järnåldern har en nattlig, ockult procession lämnat spår efter sig. Där går stråk av rött stearin i gräset, som droppat ner från ljusen och stelnat i slingrande former: scharlakansvaxskivlingen har kommit tillbaka efter många år av torka och usla svamphöstar. Jag brukar inte leta aktivt efter den, men det är så inrättat, så måste det vara, att den ofta växer på samma marker där de svarta trumpetsvamparna trivs. Där jag också trivs. För där scharlakansvaxingen lyser illrött i gräset hittar jag också trumpeter, och inte sällan alldeles intill.