Taffel

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8174","attributes":{"class":"media-image alignnone size-medium wp-image-1095","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"300","height":"300","alt":"ma\u0308rgkra\u0308ftor"}}]]

Jag har haft det där utklippta receptet i ett halvt liv och att jag aldrig tidigare gjort något av det kan jag bara skylla på en uppenbarligen total oförmåga att inse det viktiga i livet. Oxmärgsgratinerade havskräftor, liksom, hur kan man ha det i bakhuvudet år efter år utan att till slut kasta sig över närmaste ko och börja såga av benen i farten?

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8173","attributes":{"class":"media-image size-medium wp-image-1091 alignnone","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"300","height":"224","alt":"blinier med rabarber och gr\u00e4dde"}}]]

Varje dag passerar jag som etnisk svensk mitt i livet. Uppenbarligen vinner blondiefaktorn över konstigt namn minst 9 gånger av 10, och den tionde brukar vara när man skrivit i tidningen om invandring och någon arg läsare uppmanar den slemt invandringsglada och misstänkt utrikiska skribenten att "åka hem till Kina". (Obs, detta har hänt på riktigt. Nej, jag kan inte förklara det.)