Taffel

Jag har inte läst den. Jag har inte 100 % koll på vilka som fick vilken utmärkelse, men jag har inte missat att White Guide (WG) har kommit ut. Inledningsvis kan jag säga att jag delar mycket av Robins kritik och att varken WG, Sveriges bästa bord (finns den fortfarande) eller Guide de Michelin är något jag religiöst läser eller ens har särskilt stort intresse för. Internets uppkomst har på något sätt fråntagit dessa skrifter sitt ursprungliga, och beundransvärda syfte.

Efter min passionerade utläggning om zucchini härom veckan trodde väl ingen att jag skulle lovorda ännu en grönsak. Dagens ämne är egentligen en frukt, som används som grönsak och är en relativ nykomling i svenska kök. Nordisk Familjeboks andra upplaga meddelar 1919 att tomaten ”särskildt under senare tid fått  allt allmännare användning i hushållet”, men ännu 1954 tycks den så ointressant att Ellen Rydelius inte tar upp den i sina kulinariska ordlistor. Ändå är tomaten full av fördelar. Den har många användningsområden och vacker färg. Äter man den rakt av, som ett äpple, märker man också dess intressanta inre. Det är ju inte bara en skön utsida som räknas.