Krasse
Helt krasst gott!
Med nyfikna ögon följde man sin lilla odling på fönsterbrädan. Tålamodet var kort och den stora frågan var när det skulle börja växa.
Känner ni igen er? Så efter två dagar började det hända grejer. De små fröna började gro under plasten och de vita, sköra stjälkarna sköt i höjden, med de gröna kronbladen fortfarande dolda av frö-kapseln. Lyckan var total när det var dags för mig att skörda mina första krassegroddar, och om jag inte missminner mig helt ströddes de över en ost- eller skinksmörgås.
Krasseodling är förmodligen alla barns första egna odling; den kräver inte mycket: smörgåskrassefrön, bomull och vatten. Med sin kryddiga smak kan kryddkrassen förgylla de enklaste anrättningar. Tyvärr faller den då och då i glömska, kanske just på grund av dess enkelhet. Men nu till våren är det hög tid att den får hamna i rampljuset.
Smörgåskrassen är en ett- eller tvåårig ört, som faktiskt kan bli upp till fyra decimeter om den får växa i fred. Vi använder oss av groddarna till smörgåskrassen. Den kallas ofta för kryddkrasse och används som krydda. Den har släktingar, däribland daikon- och shisokrasse, namn som avslöjar det asiatiska ursprunget.
Shisokrassen med söt smak används flitigt i det japanska köket och finns i två färger: grön samt röd till violett. Daikonkrassens smak påminner om rättika och rädisa och namnet kommer från det japanska ordet för just rädisa. Vattenkrassen är däremot inte en släkting till de övriga krassesorterna, utan tillhör sallaterna. Den har en kryddig, lite skarp smak, men är mildare än kryddkrassen. I väntan på att det gror utomhus, köp en påse krassefrön, odla och njut av kryddans förträfflighet!