Corona-epidemin förändrar matkulturen

Bild för Richard Tellström
2020-03-24

Redan efter tre veckor med Corona-epidemin går det att se förändringar i den svenska matkulturen, hur människor lagar mat men också handlar och äter ute. Att krisen frammanar andra värderingar än de vi hade bara för 6-8 veckor sedan är tydligt. Med en historisk blick finns i stort sett inget liknande fredstida händelseförlopp att jämföra med. Tidigare har vanligen en sviktande ekonomi förändrat matkulturen. Nu är det istället regeringar och myndigheter som stänger ned handel, nöjesliv och begränsar medborgarens rörelsefrihet. Vi har raskt klivit in en krismatkultur, men hur ser den ut där hemma?

Läs mer

Blötlagda tankar innan jag somnar

Bild för Maria Paulsson
2020-01-31

Jag hade redan gått och lagt mig men den nyss genombläddrade kokboken följde med mig ner under täcket. Jag började tänka på hummus, som en gör i sängkammaren, och det där sättet att servera utsmetat på tallrik med olika toppingar. Så gott, så trevligt, så oerhört föredömligt att äta med händerna. Vore gott med tomat, granatäpple, persilja, olivolja, rostade pumpafrön och lite hårdstekt lammfärs. Apelsinzest? Apelsinzest.

Vore gott att äta med bröd. Vore såklart godast att göra egen hummus. Har jag inte kikärtor i skåpet? Borde jag egentligen tänka på nåt annat innan jag ska sova?

Jag gick upp och blötlade kikärtor.

Läs mer

Hit med fattigmaten!

Bild för Maria Paulsson
2020-01-29


Det är förvisso veckan efter löning men slutet på januari behöver all extra glamour den kan lägga de blöta tummvantarna på. Och det med billiga snittar! 

Läs mer

Inälvorna dansar nästan inte mer

Bild för Richard Tellström
2020-01-26

Visst har den svenska matkulturen blivit utslätad. Mer global och mindre naturlig. Jag talar förstås om inälvsmaten. Dessa smakfulla livsmedel som följt oss genom årtiotusendena. Varför försvann de? Först på 1990-tal togs de bort från lunchrestaurangerna, sedan från butikernas varudiskar, så från skolorna och nu mest kvar på enstaka finrestauranger, kanske också i en del hem. Den vanligaste levermaten idag är väl leverpastejen. Men varför vill så många tala om att äta insekter och odlat kött i framtiden, när vi har inälvorna?

Läs mer

Varför inga recept på ’barnmorskans moderkakor’ eller ’Strömming Beyoncé’?

Bild för Richard Tellström
2020-01-20

Nya maträttsnamn i vår tid saknar personlighet. Istället sker namngivningen efter rättens ingredienser (t.ex. piggvar, bea, grön sparris) eller dess typ (t.ex hamburgare). Men så var det inte förr. Från 1800-talets mitt fram till sent 1900-tal fick finare maträtter bära namn efter många män (som Tournedos Rossini och Oxfilé Wellington), efter manliga bravader (Kyckling Marengo) men också utifrån manliga yrken som sjömansbiff, glasmästarsill och bondomelett. Men varför är det så få rätter som fått namn efter kvinnor, kvinnliga yrken och kvinnliga stordåd? 

Läs mer

Sidor