Extrakryddat: Carbonara med salvia
Mina barn är tokiga i spaghetti carbonara, så det äter vi ganska ofta. Fort går det också att svänga ihop den. Kanske bottnar en del av barnens entusiasm i att jag i detta sammanhang föredrar ”vit” spaghetti framför ”brun”. Men spaghetti, eller linguine, bör det hur som helst vara, så att stanningen fördelas jämnt kring stråna.
Det finns väldigt många sorters carbonara. Jag är inte särskilt förtjust i varianten som simmar i grädde, utan gör gärna en enklare, mer äggbaserad carbonara med parmesanost eller möjligen pecorino romano.
I många recept ingår pancetta, vilket naturligtvis är yummie. Till vardags använder jag däremot tärnat sidfläsk eller bacon. Griskind lär för övrigt vara originalet.
Nu när jag lever i syndigt överflöd av salvia från trädgården provade jag att fräsa lite finstrimlade blad med fläsket för lite variation. Det tänker jag göra fler gånger.
Serverar du upplagt på tallrikar kan du toppa med extra fläsk och strimlad salvia. Är det vuxna vid bordet kan de få en äggula i skal på toppen av sin portion att själva vända ner och rikligt med svartpeppar i kvarnen. Barnen vill säkert själva riva lite extra ost över.
Carbonara med salvia och sidfläsk
Receptmakare: Anna Billing
Portioner: 4
Tid: 20 minuter
- 400 g spaghetti (eller linguine)
- 100 g parmesanost (pecorino romano går också bra)
- 4 ägg
- 300 g rökt sidfläsk
- 6 salviablad, medelstora.
- Olivolja till stekning
- Till servering:
- Grovmalen svartpeppar
- Extra parmesanost
- 4 äggulor
- Koka upp rikligt med vatten och salt i en stor tjockbottnad kastrull (så slipper du extra disk). Lägg i spaghettin och koka den al dente.
- Tärna sidfläsket grovt. Rulla salviabladen och strimla dem tunt.
- Knäck äggen i en bunke, ett ägg per skalle är en bra tumregel. Riv osten och blanda ner i stanningen.
- Låt pastan rinna av i ett durkslag. Lägg ett lock durkslaget för att hålla värmen medan du skvätter olja i den tjockbottnade kastrullen och fräser fläsket och salvian på god värme. Snåla inte med oljan, då blir det bara torrt och tråkigt och fläsket riskerar att fastna på botten.
- Häll snabbt tillbaka spaghettin i kastrullen och blanda ordentligt med fläsket och fettet innan du tillsätter stanningen i en stråle under omrörning. När stanningen blivit krämig är rätten färdig och bör serveras pronto.
Kommentarer
Salvian växer ännu frodig i mammas lilla täppa så jag ska minsann laga carbonara!
Mmm, gör det. Tänkte ge mig på min brokbladiga innan gubben frost hinner ta den, den är lite klenare än officinalisen.
Hej
En liten fråga, om någon vet. Jag brukade köpa pancetta som var billig i Hötorgshallen för några år sedan. Fick veta att det finns två pancetta. En fin som går att äta rå = dyr och så en enklare variant som måste tillagas men som är billigare. Nu finns han inte kvar och alla ställen jag frågar verkar bara ha den dyrare varianten. Fattade jag fel? Finns det en billigare "carbonara" variant någonstans att köpa i Stockholm.
Smaskigt, skall testas.
Griskind är inte originalet, sanningen är mycket, mycket tråkigare. Som fallet ofta är med italienska originalrecept. Alltid roligare att tro på de fantasifulla italienarna faktiskt.
Hörsägen, jag erkänner, men nu blir jag nyfiken... vad är den tråkiga italienska sanningen då?
Egentligen är inte sanningen tråkigare, egentligen är den mycket roligare.
Varianter av den enkla rätten har givetvis funnits tidigare men som vi känner den idag kom den till efter andra världskriget.
De amerikanska soldaterna som fanns kvar i Italien hade stora mängder bacon och äggpulver i sitt krigslager. Detta såldes vidare till romarna för en billig penning som inom kort hade slängt ihop sin första spaghetti alla carbonara.
Så...bacon är den trista sanningen. Att sedan gamla nationalistiska herrar gärna hävdar lufttorkad pancetta eller guanciale som originalet är bara charmigt. Och ingen skulle nog kunna få dem att ändra uppfattning.
Ja den varianten har jag också hört, men den var också "obekräftad" och egentligen behöver ju inte det ena upphovet utesluta det andra; kolarhustruns rätt kanske var utmärkt att ta till med all svartabörshandel med amerikanska livsmedel? Hursomhelst hoppas jag att du lagar ett lass eller två, gärna på mitt sätt, eller Mussolinis dårå ;-)
Tove: Enligt Peter på Möllans i Malmö är det samma beredning av den pancetta som används i matlagning som den som används till kallskuret. Skillnaden består i formen. Den platta pancettan är smidigare att linda runt t ex sparris eller en köttbit och används även att späcka med. Den runda pancettan ser lite trevligare ut tunnskivad på ett fat.
Jag kan tänka mig att det skiljer i torkningsgrad ... Det finns också lättrökt serbisk (?) pancetta mycket billigare på Malmö Kötthandel. Den är väldigt bra till såna här rätter men den är ganska torr. Fast ju torrare desto mer smak :-)
Anna: Ahaaa.
Lisa: Det skulle ju förklara den prisskillnaden som faktiskt fanns hos den lilla italienska matboden. Tyvärr finns den ej kvar.
Sidor