Gött mos med transparent blanche
I veckan bjöd en granne i byn mig att komma och plocka så mycket äpplen jag kunde ta. Ingen blev gladare än jag, för trots att vi planterat fem äppelträd har de inte hunnit växa till sig så pass mycket att det blir någon skörd att tala om. Grannens trädgård är full av knotiga äppelträd med mycket frukt och de som jag erbjöds var den tidigaste sorten: transparent blanche. Jag hade kastat mig över de första i affären redan i slutet av juli, men den entusiasmen var jag visst ensam om här i huset; barnen dissade dem omedelbart som "sura". På sätt och vis har de ju rätt, transparent blanche är både lättstötta och fina i kanten och säljs därför inte när de är som genomskinligast och sötast, utan är ofta hårda och gröna i butikerna. Då innehåller de i gengäld mer pektin som ger ett fastare äppelmos. Använder man fullmogna transparent blanche till mos, som jag gjorde, kan man med fördel välja syltsocker med tillsatt pektin för att moset inte ska bli alltför rinnigt. Mos är himla tacksamt att göra även för den som normalt inte står vid syltgrytan. Jag skär bara äpplena i stora bitar och passerar sedan allt genom en sil i efterhand. Bara en liten skvätt vatten tar jag, så att äpplena inte bränner fast i botten. Vaniljstång i är extra gott till ett så ljust äpple som transparent blanche. Den låter jag koka med osnittad i grovkoket för att sedan dela och skrapa ur efter passeringen så att inte de små vaniljfröna ska rymma på vägen. Simsalabim så blev den sju liter mos till gröten (speciellt bra till cykelbitne maken så att han inte försvinner alldeles) och burkar att ge bort i present. Jag hade visst inte lediga glasburkar till allt utan frös in en del i yoghurtburkar. Det är också ett bra tips om du vill minska sockermängden ytterligare. Och den här gången var det heller inga problem att skicka med transparent blanche i skolväskorna.
Äppelmos med transparent blanche & vanilj
Receptmakare: Anna Billing
Portioner: Cirka 1 liter
Tid: 30 minuter
Det finns hur många äppelmosrecept som helst. Många är proppade med natriumbensoat för hållbarhet och askorbinsyra för att moset inte ska mörkna. Jag har inga problem med mosets färg och hållbarheten påverkar du genom att använda absolut rena, steriliserade burkar, fylla dem väl och låta dem svalna upp och ned. Jag frös även in en hel del mos på grund av burkbrist. Öppnad burk förvaras i kyl.
- 1 kg transparent blanche (eller annat syrligt äpple)
- 3 msk vatten
- 2 dl strösocker (alt syltsocker)
- 1/2 vaniljstång (gärna tahitivanilj till frukt)
- Skölj äpplena, ta bort skaften och skär dem i fyra delar. Arbeta lite kvickt så att äpplena inte hinner bli alltför bruna. Du kan lägga dem i vatten med lite pressad citron om du har mycket äpplen att dela.
- Koka med vatten tills äppelbitarna mjuknar och faller sönder. Hjälp det på traven med träslev. Vaniljstången kan oöppnad hänga med redan här om du kokar på 2 kg eller mer.
- Passera moset genom sil, durkslag eller potatispress tillbaka i grytan. Tillsätt socker och snitta vaniljen. Koka ihop moset på medeltemperatur och häll upp på rena burkar. Fyll noga, ända upp och ställ burken med lock att svalna upp och ned. Då bildas vakuum som skyddar moset och ökar hållbarheten.
Ett litet tillägg om hållbarhet och vikten av hygien:
Sterilisering av burkar: Det är mycket viktigt att burkarna och locken är riktigt rena. Diska dem noggrant före användning och doppa dem sedan i kokande vatten, så minskar du risken för bakterietillväxt. Ett annat sätt är att ställa in dem i 100 graders ugnsvärme i cirka tio minuter. Även gummiringar till spännlock ska vara hela och kokas rena. Konservering med hermetisering: Om du vill förlänga hållbarheten på sylt och inläggningar utan att tillsätta konserveringsmedel kan också hermetisera dem. Koka upp vatten, placera de färdigfyllda burkarna i vattenbad i en ugn förvärmd till 80 grader. Låt dem stå i cirka 20 minuter och låt sedan svalna. Du kan också sänka ner burkarna i kokhett vatten. I de fall där du använt stötskadad fallfrukt till moset kan fruktens minskade kvalitet förkorta hållbarheten. Välj då att för säkerhets skull frysa detta mos - om du inte goffar i dig allt relativt fort. Direkt fula delar av äpplet ska alltid skäras bort.
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"10170","attributes":{"class":"media-image aligncenter size-full wp-image-579","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"501","height":"704","title":"__ppelmos_MG_8380","alt":"__ppelmos_MG_8380"}}]]
Kommentarer
Saknar du egna äpplen och inte känner någon som ger bort så vill jag passa på att påminna om utmärkta facebookgruppen Fruktförmedlingen där du kan få tips om var du plockar gratis frukt. Där kan du också anmäla om du har frukt att skänka bort: https://www.facebook.com/groups/240193612689388/
Om man gör transparentmoset på halvmogna äpplen och lite citron blir det, i mitt tycke, det godaste moset överhuvudtaget. Kritvitt, silkesmjukt och helt ljuvligt.
Å vad gott det lät med vaniljstång i moset! Det måste jag testa, speciellt nu när jag har lyckats med bravaden att få mannen att gilla havregrynsgröt ;)
Kram!
Eftersom transparenterna mognar först av alla så finns det alltid gott om andra lite dåligt mogna äpplen som man kan blanda in några av - för att få pektin alltså. Och vill man gardera sig för hållbarheten så kan man låte burkarna koka i vattenbad en liten stund till efter att man har fyllt dem. Äppemos håller sig i flera år. Ett år förtog vi oss och gjorde 100 kg, det räckte i tio år, och var i princip lika gott efter 10 år i glasburk - men det mörknade en del. Själv blandar jag gärna in kanel i mitt - men så är jag kaneloman också.
Här var det många glada mosvänner!
Lisa: Håller med dig om att moset blir superfint på halvmogna, och nästan lite grönskimrande. Tror att om man gör det syrligare moset med citron kan man nog med gott samvete skippa vanilj - tycker den passar bättre till den mer mogna sötman.
Sara: Heja, heja! Gröt och mos är en fin start på dagen. Köpte en rolig kokbok från danska restaurangen Grød http://groed.com/ med en massa rolig grötinspiration.
Gunnar: Bra tips med att låna in pektin från omogna äpplen. Jag hade av misstag fått hem en påse syltsocker, så för mig var det en enkel lösning. Och hundra kilo - det var verkligen inte illa! Jag tänkte först att jag inte skulle gå vidare in på konservering mm för att hålla det lite kort (slö söndagseftermiddag, du vet) men jag tar och lägger till info om burksterilisering och konservering uppe i texten, så den som vill ställa till med stort moskok och inte fryser in kan få reda på hur man gör.
Jag hörde någonstans (var det här på Taffel?) att någon istället för vattenbad kört de fyllda förslutna burkarna på hett program i diskmaskinen. Någon som känner igen det eller har provat?
Det här var ett inlägg i rättan tid. Femåringen kräver numera äppelmos på frukostgröten och jag har lovat att vi ska palla äpplen och koka lite.
Mer mos på gröten! Mina barn gillar rosa mos, så om jag gör på senare äpplen brukar jag pimpa koket med extra många röda skalstrimlor. Jag vet ett bra träd i närheten. Annars skulle det vara kul att prova på estniska vinäpplen som även har rött fruktkött, har jag sett på bild bör tilläggas. "Veiniöun" tror jag de heter. Har inte smakat.
Själv har vi gjort mos på vildväxande äpplen som vi hittat ett träd längs vår vanliga promenadväg i skogen. Fungerade fint, visste dock inte att hållbarheten kunde vara i flera år det var intressant.
Brukar vanligtvis använda syltsocker faktiskt, men det kanske bara är lättja. Synd att det inte finns fair-trade version av det dock.
Lite lättja kanske, men det finns väl värre tillsatser än pektin. Tycker också att det är bra "krut" i många vildäpplen.
Vitt fairtrade-socker lär vi inte se så länge sockerdirektivet gäller.
Jag är tyvärr ingen äppelmosfan, men måste erkänna att detta ser riktigt gott ut! Kanske för att du lockar med honungsburkar, men ändå! :)
Sidor