Kvittenpastej (Membrillo)
Receptet till pastejen är en moderniserad variant av Frida Kahlos recept från kokboken På fest hos Frida Kahlo i det blå huset. I Mexico äter man membrillon tillsammans med panela eller annan färskost, i Spanien brukar man servera den med manchego. Det här receptet kanske du får pröva dig fram med, för resultatet varierar beroende på vilken typ av kvitten du använder. Kvitten från Mellanöstern är ibland lite väl mild och kan behöva piggas upp med ett lagerblad och en kanelstång. Om du använder rosenkvitten blir smaken betydligt kärvare och konsistensen något segare än med vanlig kvitten.
Tid: 1 timme + ugnsvila
Du behöver:
1 stor kvittenfrukt eller 500 g kvitten/rosenkvitten
425 g socker
2 1/2 dl vatten
- Skär kvittenfrukterna i bitar. Täck dem med vatten och koka dem i cirka 20 minuter tills de blivit ordentligt möra. Fiska upp frukterna, mosa och passera dem genom en sil så att skalrester och kvardröjande kärnor avlägsnas. Har du använt stora kvitten och redan fått bort kärnorna kan du mixa fruktbitarna med stavmixer. Ta tillvara på 2 1/2 dl av kokspadet.
- Koka upp det tillvaratagna spadet och socker till en lag. När sockret är ordentligt upplöst tillsätter du kvittenmoset. Därefter börjar en ganska lång stund av rörande, ungefär en halvtimme, tills smeten rodnat och är så fast att den släpper i botten. Rosenkvittenpastej blir mörkare än en med stor kvitten.
- Fyll en form med smeten. Om du vill kan du lägga ett formklippt bakplåtspapper i botten, så blir det lättare att stjälpa upp pastejen. Fixa ovansidan slät och fin genom att pensla den med lite vatten. Låt stå på låg temperatur/eftervärme i ugnen över natten, så ordnar pektinet resten. I originalreceptet ska pastejen soltorka, men det ju är inget för våra breddgrader. Förvara kallt i burk med tätslutande lock och bjud bara dem du tycker om.
Av
Anna Billing 
