Hej där ute, är ni kvar? Kanske sitter ni om kvällarna och sippar te bland kuddarna i er favoritsoffa, djupt försjunkna i en tjock, rysk  roman. Då och då tittar ni upp och ser figurer i kakelugnens glöd och njuter av höstens möjlighet till kontemplation.

Det gör inte jag. Om höstarna deppar jag, regelbundet som en klocka. I takt med att löven faller sjunker mina axlar och jag känner plötsligt hur trött och tråkig jag är. Plikttroget karvar jag mina finaste pumpalyktor med barnen och öppnar dörren för tvåhundra godissugna gastar och spöken medan mitt hjärta är tungt som en sten. Jag kan inte ens blogga utan att känna mig som en livsstilsparodi på mig själv. Helt plötsligt funderar jag på om allt det jag tror att jag kan egentligen bara är en illusion som hålls upp av min vilja. Jag får ofta frågan från folk om hur jag orkar prestera så mycket jämt. Det gör jag inte, om höstarna betalar jag priset.

När jag ändå är igång passar jag på att deppa över Greklands situation och eurokrisen, över att den första lasten av Fairtrade-bananer i lösvikt, som jag sett fram emot, har drabbats av kronröta, att vår hund är gammal och inte kommer att leva så länge till och över att jag är så oförmögen att leva i nuet.

Kanske är det en simpel fyrtioårskris? Fast min vän, som är psykolog, säger att fyrtioårskrisen är som den gamla dängan med Peggy Lee. Så är det ju inte, min depp handlar inte om resignation utan är bara baksidan av min joi de vivre. Ett nödvändigt ont för att när den släpper få vara riktigt, riktigt lycklig.

Jag provar med lite glass så länge.

Uppdatering: Och lite glada nyheter sitter alltid bra: Gitto vann Stora Matbloggspriset idag, Lisa mottog hederspris och Resurskocken kom tvåa i Fast Food Awards 2011 - underbara Urban Deli vann mycket rättvist.

Clementinglass med lakritsrippel

Receptmakare: Anna Billing

Portioner: 4

Tid: 60 minuter + vila över natten

Det här är inget ortodoxt glassrecept. Jag hade clementiner över och valde yoghurt för att understryka syran i frukten. I kylen fanns bara två ägg, alltså använde jag dem och lade till grädde för att öka på fetthalten. Lakritssirapen hade stått och stirrat på mig länge, men byt mot mörk choklad om du vill.

• 6 clementiner (saften + skal av 1/2)
• 3 dl yoghurt (10%)
• 1 dl vispgrädde
• 1 msk honung
• 1 dl socker
• 2 äggulor
• 1-2 msk söt lakritssirap

1. Blötägg gelatinbladet i en skål kallt vatten (ca tio minuter).
2. Skölj och skrubba en av clementinerna i varmt vatten och riv zesten av drygt halva. Pressa saften ur clementinerna
3. Häll yoghurt, grädde, clementinsaft, skal och socker i en tjockbottnad kastrull. Låt blandningen koka upp.
4. Tillsätt honung och lös upp den med de övriga ingredienserna.
5. Knäck och dela äggen. Spara gulorna i en bunke och vispa dem hårt.
6. Häll yoghurtblandningen i en jämn stråle och vispa ner tillsammans med äggen.
7. Tillbaka med blandningen i kastrullen igen. Låt sjuda på svag värme i en kvart.
8. Låt gelatinet smälta helt i den varma blandningen.
9. Sila av skalbitarna genom en finmaskig sil och kyl glassmeten i ett vattenbad.
10. Plasta in skålen – så att inte massan tar smak av annat – innan du ställer den i kylskåpet över natten. Glöm inte att lägga skålen till glassmaskinen i frysen.
11. Ta ut smeten ur kylen och kör den i maskinen i cirka 30 minuter.
12. Bred ut hälften av glassmassan i en form, ringla över en sked lakritssirap, bred på resten och ringla över en sked till.