Taffel

När du gör plommonchutney är det bra att balansera syra och sötma mot slutet. Plommonens egen karaktär kräver justeringar i receptet. Den här chutneyn har lite kortare hållbarhet än annan chutney eftersom den innehåller mindre socker och vinäger. I gengäld smakar den en mild och rik smak av plommon och de fina kryddorna.

Visst vill du ha ytterligare ett recept med favoritörten libbsticka, här är det enbart stjälkarna som kommer till nytta. Det här receptet hade ursprungligen blekselleri i huvudrollen. Eftersom libbsticka kan beskrivas som selleri på steroider borde man ju kunna använda recept och spä ut libbstickan med något mer neutralt, tänkte jag. Jag tänkte rätt. Det blev fantastiskt gott.

Rätten är tillägnad Inger, min godhjärtade libbsticke-pusher, som förser mig med råvaran när min tynat bort av vanvård efter halva sommaren. (Ja, jag är den enda i universum som kan ha ihjäl en libbsticka.)

Få saker har så svindlande snabbt försetts med präktighetsstämpel som quinoa när det dök upp för något årtionde senare. De hånfulla kommentarerna har haglat. Det finns massor att säga om detta näringsrika lilla frö. Trots att jag är talträngd som få står jag över just den här gången. Jag nöjer mig med att berätta hur du omvänder quinoahatare. Nåja, de flesta.

När jag jobbade på krog kallades ratatouille för råtta. Lättare att stava och mindre förpliktigande. Lite vad som helst kan få åka ner. Rotselleri, ett fint stånd fänkål, finhackad röd paprika … Med riktigt bra grönsaker behövs inga kryddor. Inget förbjuder dig dock att låta en kvist rosmarin eller några fänkålsfrön fräsa med någon minut innan du rör ner ajvar. Bästa ajvarn jag fått tag på i Sverige heter Granny's Secret. Den är ursmarrig i varma mackor. Överbliven råtta är ännu godare i mackorna, förstås!