Taffel

Specialkost fungerar i hög grad som en kulturell gemenskap. Arbetskollegor och vänner bygger upp en samhörighet genom att dela matallergier, känsligheter och motvilja mot vissa livsmedel. Men en matöverkänslighet kan också göras till ett vapen mot en arbetsgivare man kanske inte gillar. Det blir ett extra besvär och man visar på att man inte underkastar sig. Det finns också exempel på rena mirakel där människor plötsligt kan tillfriskna från matsjukdomar när maträtten ställs fram på bordet, om den ser god ut; mat som gästen tidigare meddelat att den absolut inte kunde äta.

Covid 19-krigsutbrottet ägde rum torsdag den 12 mars 2020. Sammankomster med fler än 500 personer förbjöds och regeringen uppmanande människor att arbeta hemifrån. I ett trollslag försvann restaurangens marknad. En snabb kris utvecklades. Händelseförloppet var dessutom globalt och simultant. Knappt två veckor senare kom nästa villkor: Förbud mot barhäng, max 50 personer i en folksamling, endast bordsservering, after-ski-partyn bannlystes tillsammans med trängseln vid bufféköerna för att ytterligare begränsa smittspridningen. De få gästerna i matsalarna glesades ut. Varannan stol fri. En social distansering.

Visst har den svenska matkulturen blivit utslätad. Mer global och mindre naturlig. Jag talar förstås om inälvsmaten. Dessa smakfulla livsmedel som följt oss genom årtiotusendena. Varför försvann de? Först på 1990-tal togs de bort från lunchrestaurangerna, sedan från butikernas varudiskar, så från skolorna och nu mest kvar på enstaka finrestauranger, kanske också i en del hem. Den vanligaste levermaten idag är väl leverpastejen. Men varför vill så många tala om att äta insekter och odlat kött i framtiden, när vi har inälvorna?

I den rika del av världen som jag lever i kan man inte bara äta utan också använda mat som det vore modekläder, bling-bling, ja en slags matchande accessoarer. Dieter glänser och gnistrar som ädelstenar i ett Nobelfestdiadem och recenseras lika självklart. Ömsom utsökt, ömsom opassande och slösaktigt. Men när mat blir identitet är den inte förhandlingsbar. Fakta får inte ifrågasätta identiteter eller identi-dieter. Så hur ska jag äta när samtidens medmänniskor avkräver mig ett ät-ansvar för miljökonsekvenser och natursammanbrott. Här kommer några faktorer att förhålla sig till.

* Äta ekologiskt vs. konventionellt odlat?