Taffel

Uteätande och utedrickande har vi sysslat med i det här landet sedan mdeletiden. Men kanske har det aldrig varit mer omfattande och varierat än vad det är idag? I den nya boken "Från Krog till krog; Svenskt uteätande under 700 år" går författarna Richard Tellström och Håkan Jönsson igenom mängder av uteätarställen, från medeltidens ölbodar och tavernor, till de många ölkrogarna med sitt stora utbud av både inhemskt och importerat öl och förstås all färdigmat som folk i städerna köpte med sig hem från gårkök, spiskvarter och traktörställen. Under 1800-talets mitt börjar ett nytt umgäng ta form när uteätarställen som kaféer och restaruanger tas in till Sverige.

LÄS NY EDIT LÄNGST NED I DETTA BLOGGINLÄGG INNAN DU LÄSER MIN TEXT NEDAN. ANNARS BLIR DET FEL. /Richard 

Eftersom det är Kanelbullens dag den 4 oktober så kommer här lite snabbfakta om denna älskade snurra.

Namnet: Kanelbullar (1920-tal), kanelsnurror (1950-tal)

Ingredienshistorik: Vetemjölet i bullen är äldst, och det finns i bullar sedan åtminstone medeltiden. Fint vetebröd (bakade av s.k. simila-mjöl, jmfr semla) känner vi också sedan den tiden. De ostindiska kryddorna som kanel och kardemumma kan man datera till 1500-1600-tal. Smör i brödet är 1600-tal och sockret i brödet 1700-tal. Industrijäst i bröd är sedan 1850-talet men innan dess användes surdeg eller ölbryggningsjäst, inte sällan i kombination.