Bagerijäst består av encelliga svampar. I varje paket med jäst (50 gram) ligger det cirka 500 miljarder svampar. Nyfikenheten på jästsvamparna tar mig till Rotebro där den stora jästfabriken ligger. På vägen från pendeltågsstationen till fabriken tänker jag på att det vilar en statlig atmosfär över jästen och Jästbolaget. Det finns inga konkurrenter och aldrig har jag sett några reklamfilmer om hur lycklig man blir när man blandar jäst i degen.

Varför lagar så få svampsallad? Ja, Anders Johansson och hans tahismakande svampsallad är ett förtjusande undantag. Det är ju en av de godaste rätter som finns och dessutom kanske det bästa svaret på frågan: "Vad fan ska man äta i stället för sill när man är vegetarian?" Svampsallad på mitt finska vis passar nämligen utmärkt till öl, knäcke och potatis. Dessutom lenar den mage och strupe inför snapsande. Det tar förstås lite tid att tärna en massa svamp fint. Svampsallad är ett nytt, snart stående inslag på våra nyårsmingel.

Det hände sig en gång när jag var rätt ny som skribent på Taffel att jag ville skriva en längre artikel om något, att publicera på Taffel. Jag frågade Lisa Förare Winbladh om hon hade något uppslag om vad jag kunde skriva om. Något om torkad svamp? föreslog hon. Och så blev det. Redan samma kväll började jag slå i böcker och titta runt på nätet om vad som redan fanns skrivet. Det fanns inte mycket alls. Men jag bet tag i ämnet ett tag för att ge det en chans, och lyckades vaska fram en del om svampars biokemi. Jag, en lekman inom kemi, började ändå fundera på hur svampen kunde påverkas biokemiskt under torkningen, och vad det kunde göra för smaken.