Smaklökarna slutar inte att fungera, bara för att man flyttar från säng till sovsäck. Däremot har pulvermoset och dess likar en orättvis fördel i att allt smakar hyfsat mumsigt när du är hungrig ute i vildmarken. Plötsligt lockar sådant du i vanliga fall inte skulle ta i ens med tång, än mindre stoppa i munnen. Men du kan säkert räkna ut att samma magiska effekt även gäller bättre mat.
God mat ute kräver en viss envishet, och medresenärer som är beredda att inte kalla dig galen förrän de smakat resultatet av vedermödorna. Riktigt utekäk är i högsta grad en gruppansträngning. En utomhuskock med ambitioner har tre stora bekymmer att förhålla sig till: begränsat utrymme och vikt, låg bränsleåtgång och pålitlig hållbarhet. Vandringar i obebyggda trakter, utan affärer och med lätt packning, är kanske det mest utmanande scenariot.
Etablerade fördomar säger att uteätaren då tvingas leva på tråkdyra, torra och transporttåliga rätter allena. Inte alls. Däremot gäller det att investera extravikten på ett klokt sätt.
Till exempel kan en av er utses till kylskåp. Fil, mjölk, grädde och smör håller sig faktiskt längre än vad man tror, så länge de inte blir för varma. Packa alla kylvaror tätt tillsammans i mitten av någons ryggsäck, och isolera runt om med handdukar och extrakläder. Ännu bättre blir det förstås med frysklampar – till exempel i form av små mjölk- eller juicepaket som fått ligga i frysen några timmar.
Krånglet är helt klart värt insatsen. Även den kletigaste havregrynsgröt är god med riktig mjölk, en solig morgon med ryggen lutad mot en tall. Och knäckebröd med färskt smör är fantastiskt gott i sin enkelhet.
Ägg håller sig också flera dagar – i många länder förvarar man faktiskt ägg i rumstemperatur. Däremot är de för sköra att lägga i en tätpackad ryggsäck utan stadigt skydd. En hård låda, gärna fylld med sand, salt eller något annat finkornigt och kompakt, skyddar betydligt bättre än en äggkartong – kladdförsäkring till priset av extra tyngd. Eller knäck äggen i förväg och ta med i en tät plastburk, om du bara ska iväg en kort bit.
Vakuumpack är en annan av vandrarens vänner – det adderar minimalt med vikt, läcker inte och är lätt att packa. Be din lokala charkdisk att försegla korv, kallskuret och kött eller fisk i portionsstora paket när du handlar, kanske mot en mindre extrakostnad. Gå gärna dit under annan tid än rusningstid, då brukar det vara lättast att få hjälp. Komplettera med ett par väl valda konserver – salta biten, picnicbog, tonfisk – för resans senare del.
Därmed inte sagt att torkat är värdelöst, om man ger sig utanför det färdigblandade portionssegmentet. Tyvärr är torkade grönsaker absurt dyra i Sverige, kanske för att vi sällan använder dem till vardags. Utbudet i den vanliga handeln ser ut därefter. Leta istället i saluhallar och hos lokala affärer med varor från Asien och Mellanöstern, köp på dig ett förråd utomlands eller torka själv i ugn – lägsta temperatur på galler eller smörpapper, och med luckan på glänt. Egen kräm på torkade jordgubbsskivor är en delikatess.
Rökt och torkat kött eller korv håller sig också i flera dagar. Glöm inte heller smaksättare, och tänk gärna bortom salt, peppar och socker. Kryddor är utmärkta vandringskompisar, lätta och hållbara… men ett elände att packa. Förr var filmburkar den givna lösningen, nu får man istället samla på sig små vitamin- och tablettburkar i plast. Hängivna utekockar kan tjäna på att sy sig en egen väska till smaksättarna – en skrikfärgad som inte försvinner så lätt i blåbärsriset.
Förbered så längt det är möjligt. Eftertanke betalar sig i mindre jobb, och mindre disk, på plats. Färs, köttbitar och pannkakor kan förstekas och eventuellt frysas. Allt torrt till gröt, bröd eller soppa kan förblandas i plastpåsar, såser och dressingar i plastflaskor. Men glöm inte att lämna råvaruutrymme för lite improvisationer – den ultimata utelyxen. Extra mjöl, smör och lite socker kan bli en smaskig paj om du hittar bär i skogen. Buljongtärning och kryddor är allt som saknas för nässelsoppa, och en extra skvätt grädde kan användas för att stuva tidiga sommarkantareller.
Få men bra verktyg behövs. En eller ett par vassa knivar, en skärbräda, en visp, en slev. Ett litet rivjärn, en bit tjock aluminiumfolie och några extra påsar eller burkar kan också vara bra att ha. Glöm inte heller en lykta eller bra ficklampa för matlagning under höst-, vinter- och vårkvällar. Mörker resulterar lätt i vidbränd mat och välta kastruller.
Välj bränsle med eftertanke. T-röd är billigt och vanligt men inte så drygt, och den genomträngande smaken förstör maten om man råkar drälla. Gasol är dyrare och drygare, och ger ingen bismak. Påfyllning kan däremot vara svår att få tag i mitt ute i ingenstans, och det är inte helt lätt att avgöra hur mycket som är kvar i flaskan. Bränsleekonomi är också ett främmande begrepp för den som mest lagat mat på vanlig spis. Tänk om: förvärm, eftervärm och välj bort sådant som måste koka länge. Nudlar, gryn, röda linser, couscous och bulgur är bra torrvaror och förhållandevis snabba att tillaga.
Att göra upp eld är en annan möjlighet, om man vandrar i skogen med tillgång till bränsle i form av ris och lösa grenar, men det kräver att man vet vad man gör. Även om allemansrätten säger att eldning är tillåtet under säkra förhållanden kan naturreservat och nationalparker ha strängare regler. Dessutom är kokkärlen större och tyngre att bära med sig. Men en platt, eldvarm sten är bland det bästa som finns att baka på, så nog är det lönt att bära med sig yxa och tändstickor.
Låter det pyssligt? Nyckeln till god mat ute är att tänka efter före.
När man väl står där med stormkök eller picknickkorg är det för sent.
Planeringen betalar sig dessutom med råge: mat är lika mycket
moralhöjare som näring. I jobbigt väder, när skoskavet gör sig påmint
eller när ressällskapet går från charmerande till irriterande – då kan
extra måltidslyx vara det som räddar dagen.
Är Malin galen eller går det att äta bra på långa turer? Har du tips att dela med dig av? Vad bra! Då är du välkommen till vår utegourmet-diskusion!
Missa inte Malins förträffliga eldningsguide!
Boktips
Karin Sundqvists fototäta ”På en låga – kokbok för uteätare” är en bra startpunkt och ögonöppnare för utekocknovisen, mindre givande för den som är van och kan knepen.
Vanliga kokböcker fungerar också bra som inspiration; leta efter recept med kort koktid.