Lisa måste trott jag svälter hemma eftersom hon belamrat mig med en stor mängd av de nya upphottade keldaprodukterna som jag som bäst äter mig igenom. Färdiga soppor och såser är i vanliga fall främmande fåglar i mitt kök, men vad gör man inte i konsumentupplysningens namn? Först ut är en soppa med thailändsk inspiration och en mager bearnaise.
Kelda Spicy Thai
2,5/5
Soppan är vackert blekgulgrön och har en mild doft av kycklingbuljong som lovar gott. Dessvärre är smaken ganska platt och lite obalanserad. Soppan smakar mycket buljongpulver och har en stickig bismak som jag misstänker är articifiellt citrongräs. Chilin kommer först som en liten hetta i eftersmaken – det är som om man skippat själva chilin och kryddat med några droppar ren kapsaicin. Och om man inte visste att det är Sveriges största mejeri som står bakom den här soppan skulle man förstås kunna fråga sig av mjölk och grädde har i en thaisoppa att göra, men det är lika bra att låta den saken bero och konstatera att Arlas produktutvecklare i alla fall tillsatt lite kokosmjölkspulver som märks allt för lite i smaken – över lag är det en väldigt mild och lite fadd soppa.
Med dessa förbehåll så smakar Spicy Thai inte alls oävet som vardagssoppa, och tack vare den milda smaken går den bra att pimpa den med allsköns smaksättare för att få den att lyfta några hack på skalan. Lisa rekommenderar ingefära och bacon, jag har testat med tillsatt kycklingkött, en skvätt fisksås och lite pressad lime. Andra tänkbara idéer är hackad koriander, mer chili och kanske några skvättar kokosmjölk för att dämpa buljongsmaken. Fast då har man ju å andra sidan nästintill lagat soppa på en spik.
Kelda Bearnaise Delight
0/5
Det här kan vara den läskigaste färdigbearnaise jag någonsin smakat – och då har jag ändå ätit mig igenom större delen av segmentet eftersom jag tillhör den här begabbade gruppen människor som tycker att bakfylla bäst botas av en rejäl bea-indränkt pizza. Kelda har här lanserat en magrare variant med bara 8 procents fetthalt, och man behöver inte vara nobelpristagare för att lista ut om att om fettet ska ut så måste någonting annat in. Och Bearnaise Delight har föga förvånande hela 19 ingredienser, varav den näst största är vatten. Och den här såsen har inte heller varit i närheten av några äggulor, i stället har man pulat i modifierad stärkelse, förtjockningsmedel och stabiliseringsmedel.
Tillsatserna hade dock varit förlåtna om inte såsen varit så förbannat äcklig! Konsistensen är vidrigt slemmig och nästan lite långfilsseg och såsen lämnar en obehaglig hinna efter sig i sig på tungan. Smaken är av någon outgrundlig anledning köttbuljong med rejäla doser natriumglutamat, en alltför uppenbart fejkad smörarom – tänk micropopcorn! – och syran är för låg. En fin dragonsmak har man visserligen fått till, men det är inte tillnärmelsevis nog för att rädda den här häxblandningen. Mitt råd är att skippa lightbearnaisen helt och i stället välja sina stunder med fullfet bearnaisesås med omsorg.
Kommentarer
15 svar till ”Produkttest: Keldasoppor och -såser”
Keldas soppor som ska vara lite starka har alltid haft en väldigt märklig styrka tycker jag och många jag pratat med. I stället för att kännas stark på tungan känns det som ett kli i halsen. Väldigt märkligt. Annars tycker jag att deras mer konventionella sparrissoppa är hel OK, den har utgjort mången lunchlåda för mig.
Jag lovar dig att aldrig köpa bearnaisen.
Intressant, FastFoodLovers ger bean 4 av 5, nu måste jag köpa och testa själv.
Kristoffer: Jag håller med om chilismaken, den är lite märklig… Sparrissoppan har jag faktiskt inte testat, men jag köper nästan aldrig färdigt heller.
Anna: Jo, FFL gav den högt betyg, det har jag sett. Men jag håller absolut inte med! :)
Jag köper så gott som aldrig halvfabrikat men jag tycker faktiskt att Keldas ost- och gräddsåser är mycket goda. Ja, faktiskt riktigt supergoda!
och just det, jag tycker också att sparrissoppan är okej ( men inte mer än så). Det är endå ett inte alltför dåligt betyg från mig.
Alltså, allt är relativt. Om man har 3 minuter på sig att laga mat finns det inte riktigt några bra alternativ till färdigmat, annars bangar jag färdigmat och halvfabrikat å långt det går. Inte bara för att det inte är alls lika gott, det gör också maten tråkigare att laga
Sparrisoppan är faktiskt riktigt bra! Bean är urmärklig även om dragonsmaken var lyckad.
jag gillar sparrissoppan och keldas vaniljsås. Och örtkryddad sås är en sån där sås som man kan ha till allt. Vill jag ha bearnaise köper jag en sån i tråg, dyr från någon delikatessmojäng. Mer värt än att fräsa runt över att det smakar för jävligt.
Jag har inte smakat något av de här men måste testa sparrissoppan!
Jag gilar vaniljsåsen också, men min man avskyr den. Bea är ju så larvigt lätt att göra. Jag hatar iofs bea, men hollandaise gör jag ibland.
Tina använde väl deras Thaisoppa i något program.
Jaså minsann! Jag som håller på att gå ner i vikt kör Keldas Bearnaise 8% och tycker den är helt OK, snudd på lite god. Smalare såsalternativ är svårt att finna, om man inte vill ha kesellavarianter.
För mig har Keldas soppor blivit den första färdigmaten som jag faktist köper, smidigt till mina lunchlådor istället för sås till dem.
Men visst skulle det vara roligare att laga dem själv, fast då skulle man fått frysa.
En önskan skulle varit att ha ett recept att gå efter på kokosmjölk, så det är min önskan att du sätter ihop ett sådant :-)
sparrisoppan tycker jag är mycket god.Har ofta citronsåsen till lax & gräddsåsåen är barnvänliga alternativ (när det ska gå fort)hemma.
tomatsoppan smakar bara otrevligt & artificiellet med mycket vitlökspulver blä!
“Chunky jästextrakt & glukossirapsoppa”
Jag köpte en Keldas Fisk och skaldjurssoppa till lunch häromdagen. I hissen på väg upp till kontoret läste jag innehållsförteckningen. Den hade ungefär 20 olika ingredienser. Ju längre lista desto mer läbbiga tillsatser är ju en devis man har fått lära sig. Det var VÄLDIGT många saker som inte jag har i min fisksoppa när jag lagar den i alla fall. Innehållet är ju också rangordnat efter hur mycket del av produkten det är. När jag kom till slutet på listan hittade jag: skaldjur 0,4%, fisk 0,1%. Hallå? Skämtar Kelda med mig??? Vad jag vet så finns det regler för saft, juice, korv och annat, att man inte får kalla sig vissa namn om det inte innehåller det man säger. För mig är det en gåta att soppan får kalla sig fisk och skaldjurssoppa. Mitt förslag är att kalla den “Fabolous jästextrakt & glukossirapsoppa” eftersom soppan innehåller mer av dessa ämnena än fisken och skaldjuren.