Som ni förstår har de här senaste maginfluensadagarna inte varit så roliga. Jag har levt på vatten och bröd – eller snarare skorpor – och varit hungrig och illamående om vartannat. Men alla plågor har ett slut, så även magsjuka. Och på den tredje dagen (det vill säga igår) återuppstod jag, om än på darriga ben och tom mage. Hurra!
Glöm alla idéer om skonsam kost, buljonger och annat närande och lättsmält – jag ville ha kött! Nötkött. Eftersom jag lyckats lova Magnus yakiniku strax innan jag föll kräkandes ned i måndags eftermiddag hade den där förbannade maträtten hägrat framför mig som självaste Shangri-La, och det var bara att sätta igång.
Yakiniku betyder på japanska grillat nötkött, så det är egentligen ingenting märkvärdigt, utan egentligen bara den japanska versionen av den koreanska barbequen bulgogi. Man skär ryggbiff, entrecote, oxfilé, fransyska eller någon annan någorlunda mör styckningsdetalj i tunna bitar, marinerar den eventuellt och grillar bitarna. Egentligen av var och en vid bordet som en sorts väldigt osig fondue, men jag stekte köttet i omgångar i en gjutjärnspanna mycket snabbt och på så hög värme som vår vedspis förmådde (och det var en rejäl hetta!). Lite salladslök fick också steka med, men även shiitakesvamp, paprika och andra grönsaker passar bra till.
Jag marinerade inte köttet innan, eftersom det är dipsåsen till köttet som är den stora behållningen. Och då ska inga smaker konkurrera med den djupa köttsmaken och den härliga, sötsalta och umamirika såsen. Visst kan man göra sin egen sås, men eftersom jag hittat en alldeles utmärkt (och svindyr! 45 kr för en liten flaska) sås på China Market kändes det överflödigt. Märket heter Ougonnotare och såsen innehåller smaskigheter som persika, plommon och äpple blandat med soja och socker. Att den dessutom innehåller smakförstärkare och färgämnen förlåter jag villigt för en gångs skull eftersom den är så förbannat god! Jag fick handgripligen hindra Magnus från att äta upp såsen innan maten – han dippade allt från knäckebröd till paprikastrimlor och cashewnötter i den – och jag är säker på att han begrundat möjligheten att ringla den över frukostfilen.
Ett riktigt yakinikurecept får ni alltså inte av mig idag, däremot så gjorde jag en synnerligen trevlig sallad till med koreansk inspiration.
Koreansk sallad på zucchini och morot
receptmakare: Margit Richert
4 portioner
1 timme
En enkel och god sallad som bara blir godare av att stå till sig lite. Men var försiktig med sesamoljan, den tar lätt över de andra smakerna!
- 1 zucchini
- 1 morot
- 1 tsk salt
- 1 hackad chilifrukt (mild)
- 2 tsk äppelcidervinäger
- 2 tsk socker
- 1/2-1 tsk sesamolja
- Strimla zucchinin i tunna remsor. Skala och strimla moroten lika tunt. Blanda grönsaksstrimlorna med saltet och låt stå och rinna av i ett durkslag i 30 minuter. Pressa sedan ut överflödig vätska ur grönsaksblandningen och lägg i en skål.
- Blanda chili, vinäger, socker och sesamolja och slå det över salladen. Rör om. Låt stå och dra i minst 30 minuter innan servering.


Kommentarer
3 svar till ”Frisk och mätt – äntligen!”
Bra att du är på benen! Ser mycket godare ut än skonkost det där!
Hahaha!jag älskar också den såsen. Och ungarna också.
Gud så gott, och visst kan man väl unna sig en sån där flaska god sås? Jag behöver ju inte visa den för mina ungar …