Nja, sidfläsket på Bondens bod var inte helt i min smak. Det var helt enkelt för salt för att äta som bacon, och då är ändå min salttolerans rätt hög. Men det går inte att komma ifrån att det är riktigt gott i små mängder.
Och framför allt: ingen sådan där läskig mjölkig vätska så långt ögat når. Fläsket blir vackert knaprigt och inget bränns fast. Och det absolut ljuvlfettet som blev kvar i pannan använde jag igår för att bryna lammrygg till en alldeles fantastiskt god – och enkel – lammgryta som ni ska få recept på lite senare!
Vad det är på bilden? En enkel smörgås med rostat rågsurdegsbröd, sidfläsket i fråga och en äggröra, min favoritmiddag de dagar jag egentligen inte orkar laga mat.