Jag har sagt säkert tio gånger idag att jag måste. Skaffa. Getter. Jag måste!
Magnus säger nej. Med stora bokstäver.
Låter jag hårt hållen? Nej då, men Magnus har erfarenhet av getter, till skillnad från mig som bara hört föräldrarnas getberättelser från Spanien (de åt allt, inklusive konservburkar och tvätt, och de rymde jämt och ständigt). Magnus far Jan-Eric fick nämligen en get i present en gång i tiden när Magnus var ung. Förutom att den var alldeles odräglig så rymde den dessutom jämt. Grannarna var inte så glada om vi säger så, för det året fanns det inga rabatter som var orörda i villaområdet Norra Skogen i Karlsborg.
Det var ständiga telefonsamtal om att “du, kan du komma och hämta din get, tror du?” och liknande, fast mindre vänliga fraser.
Men en dag kände sig getabocken uppenbarligen mer äventyrlig än vanligt eftersom Magnus med familj hittade den på det alldeles nybonade dansbanegolvet i Norra Skogens folkets park där det klippetikloppade sig fram som en annan bambi på is. Men den gick snällt hem i kopplet om än högljutt bräkande.
Geten slutade dock sina dagar alldeles för snöpligt. Eftersom Magnus far av någon anledning inte tyckte att geten passade in i Karlsborg hamnade den hos farfar Nila i Småland. Där blev den skvatt galen och därför skjuten. Men galenskapen var visst bara kåthet. I fablernas värld hade man nog kunnat dra någon slags lärdom av detta.
Kommentarer
16 svar till ”Bonus: Om geten som dansade en sommar i Norra Skogens folkets park.”
Haha! Det har var nästan lika bra som en liten tryffel efter maten. Lördagkväll – kom bara, kom!
Pipopp: Den är sann också, det är det bästa!
Asså, rymningsbenägna getter är vanligt, jag hade en som hette Tekla när jag var i 10-års åldern.
Det finns en tjej här i Svartsjö som har getter…
Hehe, vilken story! Min man drömmer om att bli fårfarmare – fast de är ju också rymningsbenägna?
Själv vill jag ha höns. Snart. Så fort barnen tröttnar på lekstugan ska vi bygga om den till hönshus.
Sista stycket är helt helt fantastiskt, Gitto!! (Stackarn borde fått ligga lite.)
Jag undrar om det finns olika sorters getter – rymningsbenägna resp stugsittare? Även jag har hört historierna om dessa omåttligt omättliga getter som tycker att grannens rabatter, vittvätt och fika i bersån ser så mycket smakligare ut.
Men hur kommer det sig att karibiska getter stannar kvar på sin två kvadratmeter lilla plätt? Där det fanns en liten grön plätt – i trädgården, längs vägrenen, mellan två tomter, längs stigen till stranden – där fanns det getter. Vid ett hastigt ögonkast tycktes getterna av fri vilja hålla sig på rätt sida trädgårdsgränsen. Tittade man närmare såg man att geten var tjudrad med rep och förtöjd i marken. Somliga hade en rejäl krok eller kil nedstucken i backen. Andra förlitade sig på en flaska Heineken, nedkörd med halsen före.
Är ölflaskorna kraftigare där, besitter den karibiska myllan särskilda egenskaper som kniper fast flaskor, kilar och krokar bättre än den svenska? Eller är den karibiska geten fatalistiskt inställd på att det är ingen idé att försöka undkomma sitt öde – curried goat/colombo de cabri?
Filippa: Åh, getter på svartsjölandet? Slaktas de eller är de bara till för mjölken?
Anna: Ja, men får är ju mycket dummare än getter, så de kommer inte så långt, vanligtvis. Och jag ska ha höns till våren. Visst är det härligt?
Adam: tack! Ja, visst är det sorgligt att den blev skjuten för sin pilskhets skull?
Karibien: Ja, säg det… Det var dock intressant, undrar om någon läsare vet mer?
Har missat denna get, och ändå bor i karlsborgstrakten
Monica: Det var nog en 25 år sedan, så det är kanske inte så konstigt. :)
Har bott på Duvstigen under åren, 72 till de revs nästan. Josse och jag är gamla bekanta, bor i Uggletorp numera. Så jag bodde i kbg på den tiden. ,synd att jag missade detta. men jag var nog den enda som missade det.
Just nu är de nog mest till för mjölken men om de byter ägare kanske det kan ändras ?
Monica E: Jaha, vad roligt! Men synd att du inte fick träffa geten, Magnus uppskattar att det var någon gång runt 1984, han minns inte riktigt.
Örjan: Jag fattar det som att det här var ungget, ej killing. Men äldre get vet jag inte alls hur det smakar. Får återkomma någon gång i framtiden med svar om ingen annan vet.
Getter äro klipskare än får och rymmer därför att de kan. Jag tror att det helt enkelt är meningen med livet för en get. Att överlista sina ägare och deras inhägnader.
Görel: Ja, jag tror du har rätt. Man måste beundra dem.
Ang. Karibien har jag bara erfarenhet av Havanna och där finns inte jättemånga getter. Men på Kanarieöarna binder man ihop ett framben med ett bakben – då kan de gå men inte rymma. I Sverige räknas det antagligen som djurplågeri vilket medfört att de vänner jag har som haft getter tröttnat efter ett tag. Det är inte roligt att jaga getter varje dag. Men både köttet och mjölken är ju jävla gott så jag förstår om man ändå vill testa att ha en get eller tre.
Det där lät ju väldigt klokt faktiskt, Maria. Jag gillar att man får packa grisar tätare än sillar, men inte får agna med mask eller hindra en rymningsbenägen get. Byråkratlogik i ett nötskal.