När jag imorse läste Mats Holmbergs "Smakduell" i DN var det svårt att inte tänka på de ungar som, uppfödda på pulvermos, ratar vanlig mosad potatis för att den inte smakar pulver. Holmberg har alltså testat en Gateau-baguette mot en bake-off dito. Och tycker att bake-off-baguetten är godare.

Redan när han i ingressen hävdar att den svenska brödstandarden är hög kunde man förstås börja sätta vissa frågetecken, men jag tyckte inte att man på förhand kunde döma ut hans test. När jag gjorde min stora brödtext för DN På Stan i höstas åt jag croissanter från Riddarbageriet som var torrare och tristare än vad som helst som kan köpas i bröddisken på 7/11, och Gateaus baguetter är inte heller mina absoluta favoriter.

Men så läste jag vad han skriver. Han anmärker på att Gateau-baguetten är seg. Riktig baguette ska vara seg. Han tycker att bake-off-brödets skorpa är frasig, vilket han ser som positivt. Baguette-skorpa ska visserligen vara hård, men knappast frasig. Att Gateau-baguetten smakar surdegssyrligt medan bake-off-baguetten inte smakar något alls noteras, men det tycks inte vara så viktigt i helhetsbetyget.  Det tycks helt enkelt som om Holmbergs inre bild av hur en baguette bör smaka bygger på sådant franskbröd (som det i alla fall hette när jag var liten) i pinnform som alltid sålts i svenska affärer snarare än på faktiska baguetter. Det ger själva duell-momentet en lätt bisarr tilt.

Man borde förstås inte bli förvånad. I DN smakduellerar rödlistade fiskarter mot varann (artikel om rödtunga mot sjötunga verkar de ha tagit bort från nätet, sannolikt eftersom de fick så mycket negativ uppmärksamhet för den, men den publicerades alltså bara en vecka innan Isabella Lövin fick stora Journalistpriset för Tyst hav), ägnar sig åt hämningslös textreklam för vissa varumärken och testar fullkornspasta mot vanlig och låter den senare vinna för att den smakar som pasta brukar. Eh, jaha. Smart. Jag blir så otroligt trött på allting.

Ps. Det kan förstås vara så att Holmberg stött på en baguette-motsvarighet till de där förfärliga croissanterna jag provade (det var dock vid tre olika tillfällen) och att vi bara menar olika saker med ord som seg och frasig. Det kommer vi sannolikt inte få veta. Men från någon som faktiskt har testat sig igenom Stockholms bästa bröd med mer än en enstaka brödbit från varje kan jag säga att nej, bake-off-bröd är inte bättre än sånt som kommer från bra bagerier. Det är inte ens nära. Om alternativet däremot är det äckliga och dyra brödet från brödaffärerna i saluhallarna eller dyrt bake-off-bröd från Thelins eller de andra låtsasbagerierna, då skulle jag rekommendera en ica-limpa vilken dag som helst. Vilket förstås är ett tecken på att Sverige inte har en särskilt hög brödstandard. Osv.