Vi gjorde buffalo chicken wings igår igen, men den här gången använde vi oss av toshibas metod (se kommentartråden) och delidas i stället för sriracha.
Alltså, först ångkokning och sedan ugnsstekning i varmluft i stället för kladdig, kletig, osig och jobbig fritering.
Jag var nöjd. Det kan hänga samman med att det är jag som friterar pippiflaxerna i vanliga fall. Det var oändligt mycket smidigare. Magnus däremot, var allt annat än glad: det var för torrt!
Och visst, den där härliga knuspriga flottigheten försvinner, men jag tyckte faktiskt att det var helt okej ändå. Men jag håller med om att det är snäppet godare o fritös. Så troligen kommer vi dra fram den otympliga fritösen även nästa gång eftersom jag prioriterar smak framför bekvämlighet vilken dag som helst i veckan. Till och med en lördag alldeles innan Körslaget.
(jo, jag erkänner – jag är besatt av Körslaget! Team Ola är så förbannat bra att jag till och med ser repriserna! Och jag överväger nästan-allvarligt att ge mig in i Svenska Kyrkans värld igen, bara för att få sjunga igen. Tyvärr är min röst ganska kass. Men det är det som är halva körnjutningen: man behöver inte vara fantastisk själv för att slutresultatet ska bli fantastiskt!)
Kommentarer
7 svar till ”Buffalo chicken revisited”
Hej
Är du också en Körslagetfan, håller helt med dig att Ola är bäst , men tyvärr har dom röstat bort andra bra körer alldeles för tidigt, vad har Stefan i finalen att göra? Caroline är ju den självklara finalmotståndaren.
För övrigt gillar jag faktiskt Kramsfågels kycklingvingar, men ska prova din variant
Lennart
Jag har aldrig sett körslaget för att vara ärlig, är dock en inbiten anhängare av Bonde söker fru, men att sjunga i kör är bland det roligaste jag gjort faktiskt. Och nej man behöver inte vara bra på att sjunga för att vara med i kör, tillsammans med andra går det finfint.
Och Gitto, man behöver inte vara i en kristen kör för att sjunga det måste finnas en hel massa andra val väl? Men bland de allra bästa körsånger som finns är dock kristna, och det säger jag som totalt icke-troende.
Exakt vad är det som är så bra med kycklingvingar? (pippiflaxar är ett bra namn, det snor jag!)
Alltså ärligt, jag tycker just som Magnus att de blir torra, men skinnet är mysigt att mumsa på.
Lennart: Jo, Stefan är verkligen inget vidare. Däremot gillade jag aldrig af Ugglas, vet inte varför. Inte min stil helt enkelt.
Emil: Jo, visst finns icke-religiösa körer. Men de kristna har ju monopol på de bästa melodierna!
Och jag tittar på bonde söker fru också. Det är gulligt!
Jessika: Visst är det skinnet som är den största behållningen. Men friterar man dem blir det fantastiskt. Skinnet tokknaprigt och köttet saftigt och flottigt. Mmm… Men i ugn blir det som sagt inte lika kul!
Det betyder väl att jag borde dra fram fritösen för att få ett slutgiltigt omdöme… Men innan dess är jag lite sugen på att gå vidare och jobba med kalkonvingar som ett Thanksgiving-projekt – såg att de hade det på hötorget häromsistens.
Jag har hela livet fått höra “du är bra på många saker, men sjunga det kan du verkligen inte”. Min dröm om att få sjunga i kör fick således förbli hemlig i många år, men för ett år sedan gick jag med i en kör som är till för alla oss som sjunger hellre än bra. Vilken glädje! Det låter fortfarande förfärligt när jag försöker mig på en trudelutt på egen hand, men tillsammans med mina körkompisar låter det inte alls så illa.
toshiba: Ja, testa! Och glöm inte att avlägga rapport här.
Sara: Vad är det för en kör? Jag vill också vara med!