Idag fyller bloggen fyra år. Det firar jag genom att ha världens ögoninflammation, plocka min sämsta svampkorg någonsin (försök själva att se svart trumpet och trattisar genom ögonsjukediset) och känna mig allmänt småkrasslig. Jag får inte ha linser på mig eftersom de muckar med ögonsalvan (fucithalmic – vem fan är det som döper läkemedel egentligen?) och sitter därför i mina åtta år gamla glasögon där ena skalmen är ersatt av ståltråd och silvertejp och bågen är lagad med superlim som smittat av sig på glasögonen. Förutom att jag ser uselt så blir jag dessutom nästan åksjuk av brillorna.
Men ändå.
I kväll ska vi äta varmrökt sik, örtagårdssås och den sista minerva-färskpotatisen från Torbjörn och Maria. Det är faktiskt också ett sätt att fira, om än ganska lågmält.
Jag kan bara konstatera att den här bloggen är det bästa som hänt mig, alla kategorier (förutom det fantastiskt osannolika faktumet att just jag faktiskt blev född). Jag har fått så många kära vänner, så mycket kärlek, så mycket konstruktiv kritik och väldigt få elakheter (undantaget när jag slängde upp en bild på en flådd kanin, men den bjuder jag på). Jag har fått gå på Årets kock, jag har fått träffa mängder av intressanta människor (och ett och annat rötägg), jag har fått spännande paket av entusiastiska läsare innehållande allt från korkskruvar till borstvete till mandelkvarnar och mystiska syriska kryddor. Jag har fått spel, gått under jorden och bara gömt mig från världen. Jag har kommit tillbaka från de döda bloggarnas land.
Jag har lärt mig massvis. Drivor av kunskap har jag hämtat in bara för att skriva ett enda sketet blogginlägg, bara så ingen ska kunna sätta dit mig för att vara slarvig, okunnig eller bara korkad. Det har väl gått så där ibland, framför som ingen tycks ha uppfunnit alkolås till datorn. Men ingen har satt dit mig, utan tvärt om jag har jag fått mängder av intelligenta kommentarer som gett mig långt mycket mer kunskap än vad jag kunnat hämta in på egen hand.
Och framför allt har den här bloggen gett mig självkänsla. Inte självförtroende. Utan riktig självkänsla. En genuin och djup förståelse för att jag faktiskt är en ungefär lika bra (och dålig!) människa som alla andra. Det hade jag aldrig trott om mig själv! Men på fyra år har jag gått från att vara ett vettskrämt litet nagelbandsknaprande knytte till en ganska stolt, nagelbandsknaprande normalneurotiker. Det hade jag aldrig klarat utan er.
Så egentligen är det inte bloggen vi ska fira idag, utan er, alla mina underbara läsare. Jag vet människor som säger att man inte ska ha en blogg för att man vill ha kommentarer, men de måste ha fått något om bakfoten. Det är ju ni som kommenterar som är det bästa med bloggen – utan er vore jag ingenting!
Ett fyrfaldigt leve för er!
Hurra!
Hurra!
Hurra!
Hurra!
Och skål! Nu tar jag mig en folköl för gamla tiders skull.
Kommentarer
52 svar till ”Hurra för bloggen, den leve!”
Oj, jag är först ut: Stort grattis Gitto, må du och bloggen leva tillsammans i hundra år! Gärna utan alkolås – ibland blir det så mycket roligare då :)
Grattis, hela vägen från Kalmar!
Hurra för Gitto! En vacker dag ska vi nog övertala dig till än vildare storverk…
Gratulerar. Finns det något bättre sätt att fira än med en rejäl ögoninflammation? Du får helt enkelt slutat titta så mycket, haha.
Grattis! Och dagen till ära kom första sotvaxingen, inte sant? :)
Anna B: Ja, att alkolåsfri blogg är roligare för ER, det har jag minsann fattat. Men för mig? Dubbel ågren på morgonen. :)
Raz: Ett tack hela vägen tillbaka till Kalmar!
Lisa: Jag är inte gjord för storverk, jag är gjord för småplock! Men tack ändå.
Matpolisen: Exakt. Jag ska sluta titta. :)
Peter: Ja, jo, nej. Jag hittade några sotvaxingar, men de var groteskt överblommade eller vad man nu ska kalla det. Fulla av mask var de också.
Synd, för de har jag gått förbi många gånger. Jag gick så långt att när Robin frågade var det var (det frågade han om allt, och jag hade inte svampboken med) så sa jag att det var äcklig snuskskivling. Jag skäms.
Ett rungande hurra från Lapplandsfjällen!
Grattis och tack för en riktigt bra blogg!
Grattis vill jag också instämma, fyrfaldigt leve för ett fantastiskt bra tilltag! Så fint du beskriver dess betydelse för den du som är du!
Fjällmor, Daniel och Malin: Tack!
HURRA! Fantastiskt! Jag är glad varje dag för dig, Gitto! Och min bror, som högst anonymt har hittat en själsfrände i De Starka Såsernas land.
Ytterligare ett hurra för fantastiska Gitto, en av de tre mest inspirerande bloggarna i stan och för att du har visat mig så mycket. Tack !
Grattis!!
Minns haren, vad var det som var så hemskt med haren förresten?! Minns mycket. Den där tystnaden förresten. Gör inte om det och om du gör det så pip till att du lever så oroar jag (oss) inte så mycket.
Torpsara: Pussa din bror från mig, han verkar klok! :)
Filippa: Tack! Det är fantastiskt att få inspirera andra – utan det skulle jag aldrig orka blogga. :)
Jessika: Jag lovar. Jag ska säga till nästa gång jag inte orkar, heders.
Hurra för oss?
OK, men det är ju du som ger oss glädjen att läsa dina inlägg, så därför ett eko tillägnat Gitto.
Hurra
Hurra
Hurra
Hurra
Örjan: Tack, du är underbar som alltid. :)
Jessika: Kram tillbaka!
Bra :)
Jubileumskram på dig nu!
Grattis och TACK! Tack för en fantastisk blogg. Jag rekommenderar den till alla jag möter som visar den minsta intresse för mat. Superfint! Fortsätt så! kramar
Hurra för dig Gitto! Åren passerar förbi fort.
Grattis i bunt helt enkelt och hoppas folkisen smaka kanon! Krya ögonen & kram!
Ylva: Tack! Du är den bästa ambassadör en matbloggare kan ha! :)
Martin: Jo, jag har märkt det. Jag är 29, vad fan är det. Och när hände det, egentligen? :)
receptomaten: Tack, den smakade ljuvligt!
Och ett stort hurra och grattis till dig! Om du bara visste hur du förgyllt mitt bloggläsande genom åren
Grattis, och tack för en strålande blogg, har följt dig nästan från början tror jag. Insåg din kvalitet när jag testade din kompromisslösa hoummus för några år sedan. En annan gång skickade jag en bunt ramslök till dig i Kalmar och fick ett gäng fina recept tillbaka – det var kul! Krya på ögonen nu, ögoninflammation är ett elände…
Doris och Rita: Nä, det hade jag faktiskt ingen aning om. Tack! Det är ju underbart att få förgylla lite så där i största allmänhet! :)
Annica: Åh, är det du? Tusen tack för ramslöken som växer i min pappas trädgårdsland nu för tiden! Den är inte bortglömd, men jag kommer hem för sällan!
Halleluja!
Hurra! Jag har typ följt dig sedan “anka för opanka” back in 2006-2007, när jag som du bodde i Kalmar. Keep it up!
Jag är så glad för din skull!
Och för min skull:-)
Grattis och Tack för din underbara blogg!
Sällar mig till skaran ovan och gratulerar till alla år av bloggande. Bra jobbat! Minns när du liksom försvann ett tag men du kom tillbaka igen :-) Läsarna fanns kvar och säkert har nya hittat till dig genom åren också.
Lycka till i fortsättningen och hoppas ögonen klarnar snart igen!
Grattis och krya på dig. :)
Du vet att en flaska delidas skrämmer bort alla baciller och virus va?
Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! För den underbara Gitto! Tack för en underbar blogg! :-)
Emma: DET är ett tag tillbaka! :)
Anna Sö: Detsamma.
Marianne: Tack!
Åsa: Ja, jag försvann där, men jag kunde inte hålla mig borta. Fan vad jag saknade bloggen!
Saxit: Delidas hjälper mot allt. Jag ska snart droppa den ögonen. :)
Amelie: Hurra för dig också!
Jag får också passa på att gratulera till fyra år av bloggande. Jag kan inte stoltsera med att ha följt dig i alla år. Hey, jag började ju läsa matbloggar för bara två år sedan. MEN du har snabbt växt till en favorit-bloggare och (som jag nog nämnt tidigare) så kan jag alltid hänvisa till dig när mannen tycker jag gått för långt. Du är ju alltid lite galnare!
Åh Gitto, du är så bra!!
Vi är ju några som följt dig sedan http://gittosmat.blogspot.com/ och det blir bara bättre och bättre!
Stort grattis och fortsätt med galenskaperna!
Ett stort TUT i luren för den i särklass bästa svenska matbloggen. Finns ingen konkurrent i närheten. Så är det bara.
Fyra år! Då har jag följt dig nästan från början. ‘Kärlek och Folköl’ var en tidig favorit i mitt bloggläsande. Så positiv och så full av just kärlek. Skitnödiga måsar och mer än folkölspåverkade gäster bara förhöjde läsupplevelsen.
Dessutom har jag lärt mig MASSOR om mat och tillagning av att läsa dig. (Gärna lite mer Husman, dock!).
Grattis och fortsätt med ditt braiga.
Tack för att du skriver! Du är så bra!
Lotta: Det känns skönt att få vara ditt galna alibi. :)
Liza: Tack!
Lena: Jag skulle nog inte kunna sluta ens om mitt liv hängde på det. :)
Anders: Jodå, du är min värsta (och bästa!) konkurrent, så det så! :)
Plastfarfar: Haha, tack! Och lite mer husman kan jag nog ordna.
Martti: Tack för att du läser!
Stort grattis Gitto, du ankbröstens moder :-)
Tack och grattis, finaste Gitto. Du är alldeles alldeles underbar!
Grattis. Du har en makalöst bra och trevlig blogg som står i särklass bland matbloggar. Fortsätt skriva, äta, laga, dricka och leva!
Grattis och keep going – du skriver verkligen makalöst bra!(Och ursäkta att jag inte kommenterar så mycket, trots att jag läser allt med förtjusning… Hoppas du hör av dig om du är i Karlsborgs-trakterna någon gång igen så kanske vi kan kommunicera lite enligt mer gammalmodiga metoder, över en kopp te eller så… ;)
Grattis och tack för ditt oerhört inspirerande och uppfriskande sätt att skriva!
Hurra hurra och grattis!
Björn: Det där lät en smula obscent, men ändå fint. :)
Adam: Tack!
Jesper: Tack! Kan inte låta bli, det är en sak som är säker!
Josephine: Tack, rara du. Och så snart vi tar oss till K-borg hojtar jag till!
Hanna & HannaH: Tack!
Hej!
Grattis!!! Kan stoltsera med att nästan ha läst från början! Det var jag som ville kommer med en fem månaders dotter på din fest. Vad hände med den?
Din blogg är verkligen underbar! Även om jag sällan lagar efter dina recept så är du en stor inspiration speciellt i relationen till mat.
Tack och kram!
Maria
Hurra, hurra, hurra!
Själv jobbar jag mig mot mitt 200-jubileum, misstänker jag ligger i lä mot dig där…
Kramar!
Nä, hur skulle du kunna vet det? Mycket i alla fall. :)
Gitto – du matbloggarnas matbloggerska. Tack för att jag får läsa om dina tankar, recept och leverne.
Vilket härligt inlägg! Har just hittat hit. Ska fira dig i efterskott genom att laga den härliga kikärtsgrytan med saffran däruppe, låter som ett gryta precis i min smak.
Tack! Vad roligt att höra – hoppas du gillar grytan!