Afrikas varma hjärta

Ja, så kallas Malawi som jag nyss återvänt ifrån. Kanske på grund av dess läge i Centralafrika, strax till vänster som ett litet organ längs Malawisjön. Eller så är det på grund av invånarna, för under den gångna veckan har jag mött så många fantastiska människor att jag är helt överväldigad! 

Med sinnena spängfulla av intryck  är nästan svårt att veta var jag ska börja, men eftersom jag själv visste väldigt lite om landet innan vi åkte, kanske en slags introduktion vore på sin plats.

Resan var en studieresa i Fairtrades regi till Fairtrade-certfierade sockerplantaget Kasinthula i den södra Chikwawaprovinsen. Gruppen bestod mestadels av journalister och fotografer från Sverige, Finland och Estland, representanter från Fairtrade och så hållbarhetsansvarig från Scandic Hotels och jag. Vi från näringslivet hade båda vunnit resan efter väl genomförda kampanjer under Fairtrade Fokus i höstas.
Ditresan gick från Stockholm via Rom och Addis Abeba. På eftermiddagen dagen därpå nådde vi Lilongwe, Malawis huvudstad.

Lilongwe med sina 866 000 invånare är förhållandevis ny stad, konstruerad av Malawis förste president Dr Hastings Banda efter att britterna släppt kolonin 1964. Banda ville ha en centralt belägen huvudstad istället för britternas val, universitetsstaden Zomba i söder. Lilongwe är center för parlamentet, administrationen, banker och åtskilliga  NGO:projekt. Eftersom den första delen av resan bestod i att skaffa oss en bild av situationen i Malawi innan vi fortsatte mot Kasinthula. Bland annat hade vi stämt möte med representanter från EU:s Farm Income Diversication Programme och NASFAM, en nationell organisation för småjordbrukare som erbjuder sina 100 000 medlemmar hjälp med förbättring och utveckling av sitt jordbruk.

Första kvällen blev vi hembjudna till den finska honorärkonsuln i Malawi, Outi Määttänen-Bourke, och fick förutom en god middag en intressant dragning om landets historia och möjlighet till en pratstund med en representant från den norska ambassaden.
Outi berättade bland annat om Malawis väg mot demokrati och om hur den påverkat invånarna i landet. Den i många fall glorifierade Dr Banda, vars porträtt pryder många hem, kontor och till och med klädnader, var diktator under nästan trettio år.

Hans eftermäle hade nog varit annorlunda om han inte tvingats släppa greppet 1994 och tillåtit fria val. Befolkningen präglades mycket av den tidens inskränkningar i mötesfriheten, telefonavlyssningar och angiveri, som inte stod Stasi långt efter, och många oppositionella fängslades. Än idag finns spår av förtrycket. Malawierna svarar ogärna “nej” på en direkt fråga, vilket kan leda till märkliga missförstånd i vardagen.

Ironiskt nog gjorde Dr Banda även en hel del gott för Malawi. Efter att ha levt många år i USA och Strobritannien var han västorienterad, intresserad av kvinnosaksfrågor och propagerade för att de skulle ta större plats i samhället. En anan sak var att han uppmanade olika folkslag att leva i fred “like brothers and sisters”. Det märktes faktiskt senare ute i byarna, där  katoliker, muslimer, metodister och baptister bodde huller om buller utan synbara motsättningar.

“Brothers and brothers” är tyvärr forfarande totalt otänkbart. När vi var där nere dömdes två homosexuella män till fjorton års fängelse. Åklagaren hade yrkat på dödsstraff. Läs mer och skriv gärna på Amnestys lista här.

Många knoppade av egna små församlingar och kyrkor, som ett slags klubbar. Kanske är avsaknaden av inre splittring och grannkrig  Malawis smala lycka på den långa väg ut ur fattigdom som landet har att gå?

För armodet är bedövande. De första dagarna var jag beklämd och hade svårt att se individerna i gyttret av människor. Ofattbara 50% av landets befolkning är under femton år, medellivslängden ligger kring fyrtiofem och 12% av den vuxna befolkningen har HIV eller aids.

Längs med de dammiga vägarna tar sig människor fram långa sträckor till fots under tunga bördor av ved, säckar med majs på huvudet och minst ett barn på ryggen. Få har cyklar, i huvudstaden finns en del bilar men knappast några ute på landsbygden. Med 85 % av befolkningen sysselsatta i småskaligt jordbruk som med nöd och näppe kan försörja den egna familjen (under goda år) och kanske ett litet överskott att sälja eller byta till annat, är Malawis ekonomi på 1800-tals nivå. 25 % av landets budget består idag av bistånd.

Om man googlar Malawi får man annars många träffar på de vackra cikliderna i Malawisjön och på Madonnas omdiskuterade adoption. Stjärnan har köpt ett hus i en lyxig förort till Lilongwe, vilket fick presidenten att flytta dit och priserna i området att stiga. Rykten gör gällande att Madonna nästa gång kommer att leta upp en ny man i Malawi, och en av våra chaufförer var fullt förvissad om att just han skulle bli den lycklige.

I kommande blogginlägg kommer jag berätta mer om Malawi, Fairtrade och Kasinthula, men även laga en hel del afrikanska recept som jag samlat på mig. Följ med!