Snatsnegnisk bröllopsstuvning

Att laga är att resa. Just nu är jag på väg till Afrika tack vare Marcus Samuelssons fina bok Africa on my mind. Det vill säga jag tittar på recepten, tittar i kylen, googlar lite och rätt som det är står det mat på bordet. Dessutom doftar mitt kök på ett sätt som det aldrig doftat förr.

Exakt vilket land min afrikanska mat kommer ifrån har hittills varit oklart, vilket är pinsamt efter som jag, trots mina oerhört bristfälliga kunskaper i geografi, är helt på det klara med att Afrika är en kontinent med vitt skilda kök. Innan jag är varm i kläderna och hänger mig åt mikroregionalism, hävdar jag därför med emfas att all min mat kommer från Snatsnegni, ett land som inte gjort så mycket väsen av sig inom gastronomin trots det rika och varierade köket.

Landet gränsar till Bengali, så ni som är bekanta med det bengaliska köket kommer att nicka igenkännande när ni smakar på en del av mina rätter. Kryddningen och karaktären skiljer sig dock mycket beroende på om rätten har sitt ursprung i norra eller södra Snatsnegni. Bergstrakterna har sitt alldeles egna kök, med sinnrika tekniker för att möta utmaningarna att laga mat på hög höjd. Snatsnegni är även berömt för sina läckra fiskar, bland annat ört- och lerbakad kvastfening och paradrätten helstekt val med makaroner. Tro nu inte att Snatsnegni är ett outvecklat land, de slår med råge Sverige i Fysikolympiaden varje år. Och läskunnigheten är nära 100 procent trots att landet officiellt är tvåspråkigt.

Här kommer alltså en ytterst traditionell bröllopsstuvning från södra Snatsnegni. (Senare när jag researchat lite mer kommer jag kanske rent av berätta mer om de sällsamma vigselritualerna i Snatsnegni.) Jag serverade grytan till getrevbensspjäll marinerade med berberepeppar (recept snart!)  och ingefärsfräst quinoa. Om du inte har alla kryddor som ingår i grytan kan du variera ganska fritt efter eget huvud, fast då får du inte på villkors vis kalla den för Snatsnegnisk bröllopsstuvning utan bara för spenat- och linsgryta.

Sydsnatsnegnisk bröllopsstuvning

Receptmakare: Lisa Förare Walker

Portioner: 6

Tid: 1 timme

Mycket god till färskost och gryn eller vegobiffar. Eller en bit stekt lax. Om du vill använda hela purjon i är inte jag den som är den. Jag har bara en liten upphängning och föredrar att använda det gröna och vita på purjon till olika saker. Det gröna på purjon som blir lite beskt vid långkok brukar jag använda i grönsakssoppor, fräst till omelett eller som fattigmans gräslök då den är riktigt fin.

Svart spiskummin kan ersättas av en något mindre mängd mortlad svart kardemumma. Eller så hoppar du bara över den. I Snatsnegni är husmödrarna och husfäderna inte så petiga utan följer det gamla snatsnegniska ordspråket “Man tager vad man haver.” Det blir gott även om du skär ner på antalet kryddor, men det vore ju tjänstefel av mig att inte introducera och insistera på nya smakskatter.  Om du bara får tag i malda kryddfrön har du i dem precis före gurkmejan. Det går även fint att koka linserna i grytan om du vill spara på disken men då blir färgen så rysligt murrig och dessutom är linsernas koktid så oberäknelig att det finns risk att resten av ingredienserna blir överkokta. Att kombinera färsk och torkad ingefära i samma rätt är ett typiskt snatsnegniskt hyss.

• 35 g (1/2 dl finhackad) ingefära
• 3 rejäla purjolökar, enbart det vita och ljusast gröna (totalt knappt 5 dl strimlad)
• 1 tsk hela svarta spiskummin, kalaa jeera
• 1 tsk hela spiskummin
• 1/3 tsk hela kardemummafrön
• 1/2 msk hela korianderfrön
• 1/2 dl jordnötsolja eller neutral rapsolja
• 1/2 tsk mald ingefära
• 1 tsk mald gurkmeja
• 2 dl torra svarta eller små gröna linser
• 1 msk grönsaksbuljong  t ex lantbuljong
• 4 dl vatten
• 1 burk tomater, gärna körsbärstomater
• 1 kokosmjölk/grädde
• 500 g fryst bladspenat, halvtinad
• lite pressad citron eller några droppar rödvinsvinäger

1. Skala ingefäran om skalet är segt och torr. Annars tvättar du den bara i varmt vatten med en droppe diskmedel. Hacka mycket fint eller riv grovt. Snitta purjon på längden och skölj den noga så att ev sand försvinner. Klappa torr. Skiva i ca 7 mm tjocka skivor, precis så att det blir lite substans. Mortla kryddfröna lätt.
2. Hetta upp ingefära, purjo, kryddfrön och olja i en stor tjockbottnad kastrull. Låt puttra tills purjon är mjuk, ca 8-10 minuter.
3. Sätt igång linskoket under tiden: Sjud linserna i rikligt med lättsaltat vatten tills de är helt mjuka. Sila av dem och spar gärna det goda spadet till en viltsås eller svampsoppa.
4. Rör ner gurkmejan och den torkade ingefäran i purjofräset och fräs ytterligare en minut. Slå på vatten och rör ner buljongen. Tillsätt tomaterna och mosa dem lite eller klipp dem i burken först om de är hela. Öppna kokosmjölksburken och rör den jämn. Slå på hälften av kokosmjölken och spar resten till slutet (det ger mer smak).
5. Låt puttra på svag värme i 30 minuter. Tillsätt de avrunna linserna och låt puttra vidare. Krama ur spenaten och rör ner den och resten av kokosmjölken. Smaka av med salt och några droppar citron eller vinäger. Om dina tomater är syrliga behövs ingen extra syra.